Working Paper No. 807

Entrepreneurship Policy and Globalization

Entreprenörskapspolicy och globaliseringen

Publicerad: 24 augusti 2009, reviderad januari 2014Antal sidor: 59Nyckelord: Entrepreneurship; Regulation; Innovation; Market Integration; LobbyingJEL-koder: D73; F15; L26; L51; O31
Publicerad version

Entrepreneurship Policy and Globalization Robin Douhan, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson


Entreprenörskap tillmäts en allt större betydelse i policydebatten. I länder världen över har institutioner förändrats för att befrämja entreprenörskap och innovationer. Vad driver denna utveckling? Vi visar i denna uppsats att en förklaring kan vara att produkt- och tillgångsmarknader blir allt mer internationellt integrerade.

Utgångspunkten i vår analys är att inhemskt etablerade företag har incitament att skydda sig från entreprenörer som nyetablerar sig och stjäl vinster från deras marknader. Detta gör att etablerade företag genom lobbyverksamhet försöker få regelverk som minskar möjligheten för entreprenörer att komma in på deras marknader. När länder är slutna har de etablerade inhemska företagen mycket att vinna på ett sådant beteende då de kan få stora övervinster om deras marknader skyddas.

Vad händer om den utländska konkurrensen ökar? I en globaliserad värld tvingas både entreprenörer och etablerade företag konkurrera med företag och entreprenörer från andra länder. Den ökade konkurrensen minskar de etablerade företagens vinster, och deras incitament att försvara sin position gentemot entreprenören minskar därmed. Dessutom påverkas de inhemska etablerade företagen negativt inte bara av inhemska innovationer utan även av innovationer från andra länder. Därmed minskar de etablerade företagens benägenhet att ägna sig åt lobbyverksamhet.

Samtidigt ställs regleraren inför ett problem om denne sätter upp höga hinder för entreprenörskap: Dessa hinder försvårar för den inhemska entreprenören vilket gör innovationer mer lönsamma för utländska entreprenörer – mindre konkurrens ökar ju möjligheten att de kan kommersialisera sina innovationer.

Vi visar således i vår teoretiska analys att nivån på de hinder en reglerare sätter på entreprenörsverksamhet minskar när produkt- och tillgångsmarknader globaliseras. Detta samband kan vi även testa empiriskt med hjälp av data för etableringsbarriärer och globaliseringsindex. Vi har tillgång till data för ca 100 länder som vi kan följa under fem år.

De empiriska resultaten visar att det finns ett starkt negativt samband mellan graden av globalisering och nivån på etableringshinder för entreprenörer – mer globaliserade länder har lägre hinder. Sambandet gäller även när vi undersöker effekten inom ett land, samt kontrollerar för en trend över tid. Det visar sig även att sambandet är starkare i mer korrupta länder, vilket indikerar att globaliseringen kommer att öka entreprenörskapet mest i korrupta länder.

IFN Working Paper nr 807, "Entrepreneurship Policy and Globalization", är författat av Robin Douhan†, Pehr-Johan Norbäck, och Lars Persson, Institutet för Näringslivsforskning. Vill du veta mer? Kontakta Pehr-Johan Norbäck via e-post på PJN@ifn.se eller Lars Persson via e-post på lars.persson@ifn.se.

 

† Oerhört tragiskt har Robin Douhan den 10 augusti ryckts ifrån oss. Vi kommer att sakna hans vänskap, omtanke och talang.

Pehr-Johan Norbäck

Kontakt

Tel: 08 665 4522
Mobil: 073 547 3379
pehr-johan.norback@if...

Lars Persson

Kontakt

Tel: 08 665 4504
lars.persson@ifn.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se