Working Paper No. 814

Mixed Strategies in Discriminatory Divisible-good Auctions

Diskriminerande prissättning kan öka osäkerheten och produktionskostnaderna på elmarknaden

Publicerad: 24 november 2009, reviderad april 2010Antal sidor: 71Nyckelord: Pay-as-bid Auction; Divisible Good Auction; Mixed Strategy Equilibria; Wholesale Electricity MarketsJEL-koder: D43; D44; C72
Publicerad version

Mixed Strategies in Discriminatory Divisible-good Auctions Edward J. Anderson, Pär Holmberg och Andrew B. Philpott


Den nordiska elmarknaden tillämpar marginalprissättning, där all producerad el – billig som dyr – betalas med samma pris. Vissa större elkonsumenter menar att detta förfarande ger producenterna för stora vinster på konsumenternas bekostnad. I denna teoretiska uppsats studeras diskriminerande prissättning, där billig produktion får mindre betalt än dyr produktion. Studien indikerar att metoden troligen ökar osäkerheten och produktionskostnaderna på elmarknaden.

El handlas på auktioner där varje producent bjuder ut ett knippe säljordrar med olika begärda styckpriser, en utbudskurva. Säljordrar med de lägsta begärda priserna accepteras därefter så att efterfrågan kan mötas till lägsta kostnad för konsumenterna. På den nordiska elmarknaden och de flesta andra elmarknader tillämpas marginalprissättning. Det betyder att det högsta accepterade begärda styckpriset sätter priset för hela marknaden. I denna uppsats analyseras diskriminerande prissättning, där varje accepterad säljorder istället betalas enligt dess begärda styckpris. En sådan betalning-enligt-bud prissättning används på många av världens räntepappersauktioner, på elauktionen i Storbritannien och snart på elauktionen i Italien. Metoden används även i den korrigerande handel (mothandel) som sker efter det att den nordiska elauktionen stängt och som syftar till att undvika lokal överbelastning av transmissionsledningar inom ett prisområde. Den rödgröna alliansen vill utreda huruvida diskriminerande prissättning bör införas på den nordiska elauktionen.

Uppsatsen beräknar en teoretisk jämvikt på en duopolmarknad med diskriminerande prissättning, där varje producent väljer sin utbudskurva i syfte att maximera sin vinst. Om producenterna kunde förutsäga övriga aktörers exakta utbud och efterfrågan skulle de bjuda ut sin produktion till det högsta accepterade budet. Även i avsaknad av fullständig information blir utbudet mer priskänsligt vid diskriminerande prissättning jämfört med marginalprissättning. Den ökande priskänsligheten gör att producenterna får större incitament att lägga sin budkurva precis under konkurrenternas bud. Men alla kan inte bjuda under varandra samtidigt, så resultatet blir ofta en jämvikt med slumpmässiga strategier, ungefär som i fingerleken sten, sax eller påse.

Uppsatsen visar att det kan uppstå olika typer av jämvikter. Om det högsta tillåtna budet i auktionen (pristaket) är tillräckligt högt väljer budgivarna slumpmässigt mellan helt horisontella bud, dvs. en producent erbjuder hela sin produktionskapacitet till ett slumpmässigt valt pris. Vid ett lägre pristak blir de lägsta buden först horisontella och därefter uppåtsluttande. Vid ett ännu lägre pristak blir budkurvorna så pass prisokänsliga att det inte lönar sig för konkurrenterna att bjuda under varandra och då försvinner de slumpmässiga inslagen i budgivningen.

Utifrån de osäkerheter, kostnader och pristak som finns på elmarknaden gör uppsatsen bedömningen att en betalning-enligt-bud auktion skulle leda till slumpmässiga inslag i budgivningen. Detta medför antagligen att svängningarna i elpriset ökar jämfört med marginalprissättning. Slumpmässig budgivning med mer priskänsliga budkurvor ökar även osäkerheten i den accepterade produktionsnivån från enskilda producenter. I många fall leder detta till produktionsineffektiviteter, så att den totala produktionskostnaden för elen blir högre i en betalning-enligt-bud auktion i jämförelse med marginalprissättning.

IFN Working Paper nr 814, "Mixed Strategies in Discriminatory Divisible-good Auctions", är författat av Edward Anderson (University of Sydney), Pär Holmberg (IFN) och Andrew Philpott (University of Auckland). Kontakta Pär på e-postadress Par.Holmberg@ifn.se om du vill veta mer.
 

Pär Holmberg

Kontakt

Tel: 08 665 4559
Mobil: 072 511 6866
Par.Holmberg@ifn.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se