Working Paper No. 816

Social Networks

Sociala nätverk

Publicerad: 9 december 2009Antal sidor: 31Nyckelord: Random Graph; Game Theory; Centrality Measures; Network Formation; WeakJEL-koder: A14; C72; D85; Z13

Social Networks Joan de Marti och Yves Zenou


I uppsatsen ges en överblick av litteraturen om sociala nätverk. Vi diskuterar dels de ekonomiska och sociologiska ansatserna, dels den fysik-matematiska ansatsen och visar deras likheter och olikheter. Medan den fysik-matematiska ansatsen är kapabel att avspegla verkliga nätverk kan den inte förklara varför nätverk uppstår. Den ekonomiska ansatsen förklarar väl varför nätverk uppstår men har å andra sidan svårt att återspegla nätverk i verkligheten. Vi analyserar även beteenden inom nätverk samt fokuserar på hur deras struktur påverkar agenters utfall. Med dessa modeller kan vi förklara varför sjukdomar sprider sig i kontaktnätverk eller varför många individer får sina jobb genom sociala kontakter. Modellerna förklarar även hur det kommer sig att individer som lever nära varandra tenderar att arbeta tillsammans och hur grupptryck påverkar kriminella aktiviteter. 

Sociala nätverk och sociala interaktioner spelar en avgörande roll i individers vardag och kan förklara olika ekonomiska utfall. Exempelvis får många människor jobb genom sociala kontakter, eftersom individer som lever nära varandra tenderar att arbeta tillsammans, grupptryck påverkar kriminella aktiviteter och samarbete mellan företag inom forskning och utveckling är ofta i nätverksform.

Sociala nätverk är ett tämligen nytt område för nationalekonomer medan sociologer och matematiker har studerat det under lång tid. I denna forskningsöversikt ges en allmän bild av forskningen om sociala nätverk såväl ur ett teoretiskt som ur ett empiriskt perspektiv. Vi jämför den ekonomiska ansatsen med den matematiska, fysiska och sociologiska.

Ett nätverk är en struktur med enheter som är kopplade till varandra genom relationer och noder (individer, företag, länder, osv.) som tillsammans bildar ett nät. Det är vanligt att åskådliggöra nätverk i någon form av nätdiagram.

Det finns två olika sätt att modellera nätverksbildning. Inom matematik och fysik använder man slumpnätverk för att modellera nätverksbildning. Det betyder att en länk mellan två noder bildas med en viss sannolikhet. Ett exempel på dessa ansatser är de matematiska modeller som används för att förklara hur smittor sprids. Inom nationalekonomi använder man spelteori och en länk bildas med sannolikhet ett. Varje agent jämför fördelar och nackdelar med varje länk och ett nätverk bildas om alla agenter är nöjda med sina länkar, dvs nyttan ändras inte genom att ta bort eller lägga till en länk. Den fysik/matematiska ansatsen är lämplig för att avspegla verkliga närverk men kan inte förklara varför agenter bildar länkar mellan varandra. Genom jämviktsbegreppet kan den ekonomiska ansatsen förklara varför agenter har olika länkar men nätverken återspeglar inte verkliga nätverk.

Dessutom analyserar vi nätverk som redan är bildade och iakttar hur deras struktur påverkar agenters utfall. Vi förklarar hur lokala interaktioner på arbetsmarknaden påverkar löner och sysselsättning. Kriminella nätverk där grupptrycket påverkar varje individs sannolikhet att begå brott studeras också. Vi betraktar olika åtgärder för att minska kriminalitet bland ungdomar och visar att en effektiv policy är den som tar bort den individ som är mest central i ett nätverk, den så kallade ”nyckelpersonen”.

Slutligen presenterar vi olika empiriska modeller som testar de ovanstående teorierna. Särskilt de centrala individerna i ett nätverk är viktiga för att förklara effekter på utbildning, arbetsmarknad och kriminalitet.

IFN Working Paper nr 816, "Social Networks", är författat av Yves Zenou (Stockholm universitet och IFN) och Joan de Marti. Vill du veta mer? Kontakta Yves Zenou via e-post på yves.zenou@ifn.se.


 

 

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se