Working Paper No. 818

The Futile Quest for a Grand Explanation of Long-Run Government Expenditure

Den offentliga sektorns långsiktiga utveckling

Publicerad: 2 januari 2010, reviderad 28 januari och 28 oktober 2010, 8 februari 2011Antal sidor: 41Nyckelord: Displacement effect; Government expenditure; Growth of government; Public sector; Ratchet effect; Wagner’s Law.JEL-koder: H10; H55; I38

The Futile Quest for a Grand Explanation of Long-Run Government Expenditure Dick Durevall och Magnus Henrekson


Det finns i princip två teorier som gör anspråk på att förklara de offentliga utgifternas långsiktiga utveckling: Wagners lag och spärrhjulshypotesen. I denna uppsats testas dessa båda teorier på data som sträcker sig från början av 1800-talet och fram till i dag för Sverige och Storbritannien. Ingen av teorierna erhåller entydigt stöd.

De offentliga utgifterna som andel av BNP skiljer sig kraftigt även mellan rika länder. Icke desto mindre finns ett par teorier som gör anspråk på att förklara de offentliga utgifternas utveckling över tiden. Mest känd är Wagners lag, formulerad av den tyska samhällsforskaren Adolph Wagner i slutet av 1800-talet. Han menade att moderniseringen av flera skäl gav upphov till en ”lag om ökad offentlig verksamhet”.

Det finns två alternativa hypoteser för att förklara eventuella långsiktiga tendenser till ökade offentliga utgifter: Peacock och Wisemans s.k. trapphypotes (displacement effect) från 1961 och Birds och Buchanan och Wagners s.k. spärrhjulshypotes (ratchet effect) från 1970-talet. Trappstegshypotesen säger att de offentliga utgifterna (och skattetrycket) permanentas på en högre nivå efter allvarliga kriser som världskrig eller en djup depression. Enligt spärrhjuls-hypotesen stiger den offentliga utgiftsandelen i recessioner, till följd av automatiska stabilisatorer och ökade utgiftsbehov, medan den inte sjunker tillbaka lika mycket i goda tider. Därmed förskjuts utgiftsandelen uppåt över tiden. I själva verket kan trappstegshypotesen och spärrhjulseffekten betraktas som i princip samma hypotes förutom att de gör olika antaganden om hur ofta effekten verkar.

I denna studie analyseras både Wagners lag och trappstegs-/spärrhjulshypotesen över en längre tidsperiod än i någon tidigare studie. De länder som studeras är Sverige och Storbritannien och tidsperioden är 1800–2006 respektive 1830–2006.

Huvudresultaten är likartade för båda länderna. Wagners lag får inget entydigt stöd. Fram till 1860-talet, dvs. den tidiga industrialiseringsfasen, och från mitten av 1980-talet skedde ingen ökning eller t.o.m. en minskning av utgiftsandelen. Tydligt stöd för Wagners lag erhålls endast under två perioder: 1860–1913 och från 1920 fram till 1970-talet.

Det finns heller inget entydigt stöd för någon trappstegs- eller spärrhjulseffekt. En entydig trappstegseffekt kan bara urskiljas i Storbritannien efter första världskriget och det finns heller ingen långsiktig spärrhjulseffekt i något av länderna under någon tidsperiod. På kort sikt finns en viss spärrhjulseffekt under efterkrigstiden, men denna är inte permanent utan reverseras inom några år.

Slutsatsen är att det inte finns några entydiga, långsiktiga förklaringar till de offentliga utgifternas utveckling. Istället bestäms denna utveckling av ett komplext samspel mellan utbuds- och efterfrågefaktorer, liksom av mer djupgående strukturella förändringar över tiden. Förklarings-faktorerna kan förväntas variera kraftigt över tiden och mellan länder.

IFN Working Paper nr 818, "The Futile Quest for a Grand Explanation of Long-Run Government Exoenditure", har författats av Dick Durevall och Magnus Henrekson. Vill du veta mer? Kontakta Magnus Henrekson på magnus.henrekson@ifn.se.
 

Magnus Henrekson

Kontakt

Tel: 08 665 4502
magnus.henrekson@ifn.se

Senaste boken

Europaperspektiv 2017: Tilliten i EU vid ett vägskäl

Europaperspektiv 2017 OMSLAG för puff.jpg

Tio forskare skriver om att tilliten mellan EU:s medlemsländer och mellan EU:s institutioner och unionens medborgare har försvagats av ett antal kriser: euron, migrationen och EU:s bristande förmåga att ta itu med fallerande konkurrenskraft och växande sociala klyftor. Men är tilliten i EU är tillräcklig för att rusta unionen inför framtiden? Lars Oxelheim, Lunds universitet och IFN, är en av redaktörerna.

UTKOMMER 1 februari 2017

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se