Working Paper No. 819

Citation Success: Evidence from Economic History Journal Publications

Att sprida forskningen ger vetenskapligt genomslag

Publicerad: 4 januari 2010, reviderad 20 oktober 2010Antal sidor: 23Nyckelord: Bibliometrics; Citation Analysis; Citation Success; Economic History; Scientometrics; Poisson Regression JEL-koder: A10; A11; A14; N10
Publicerad version

Citation Success: Evidence from Economic History Journal Publications Gianfranco Di Vaio, Daniel Waldenström och Jacob Weisdorf


Vetenskapligt genomslag är målet för de flesta forskare. I denna studie analyseras vilka bakgrundsfaktorer som förklarar vetenskapliga citeringar av tidskriftsartiklar publicerade inom ekonomisk historia. Att vara professor, verksam i engelskspråkigt land samt att aktivt sprida sin forskning vid konferenser ökar citeringsgraden.

Citeringsanalyser blir allt vanligare som instrument för utvärdering av forskning. Såväl rekrytering och lönesättning som forskningsfinansiering kan baseras på det genomslag en forskares tidigare publikationer haft.

Traditionellt sett har främst naturvetenskapliga forskningsdiscipliner använt sig systematiskt av citeringsanalyser. På senare år har dock en rad samhällsvetenskaper, inte minst national-ekonomi, och även humanioraämnen börjat tillämpa dessa metoder för att mäta kvalitet i forskningen. Regeringens senaste forskningsproposition innehöll uttalade ambitioner att även den statliga forskningsfinansieringen i högre grad ska baseras på dessa ansatser.

Men vilka faktorer är det då som skapar förutsättning för vetenskapligt genomslag? Finns det några sammanhängande egenskaper hos vissa forskare som gör dem mer framgångsrika? I denna studie analyseras vilka bakgrundsfaktorer som förklarar vetenskapliga citeringar av tidskriftsartiklar publicerade inom universitetsämnet ekonomisk historia. Datamaterialet består av citeringar i tretton ekonomisk-historiska tidskrifter under ett år (2007). Baserat på dessa har en rad bibliometriska variabler (som t ex artikelns längd och antalet medförfattare) och även bakgrundsinformation om var och en av de citerade författarna (inalles 326 stycken) samlats in. Analysen är den första av ämnet ekonomisk historia på internationell nivå, dvs. där tidskrifter från flera olika länder och språkområden inkluderats i undersökningen.

Vi finner att artiklar med två författare på 33 sidor får relativt flest citeringar. Professorer är relativt mer citerade, vilket även gäller män, forskare verksamma vid anglosachsiska universitet samt nationalekonomiska och historiska institutioner. Dessutom finner vi att en aktiv spridning av forskningen, mätt som antalet avtackade personer, institutioner eller konferenser där uppsatsen presenterats, ger stora positiva resultat på citeringsgraden. 

IFN Working Paper nr 819, "Citation Success: Evidence from Economic History Journal Publications", har författats av Gianfranco Di Vaio, Center for Labour and Economic Growth (CeLEG), Daniel Waldenström, Institutet för Näringslivsforskning (IFN), och Jacob Weisdorf, University of Copenhagen. Vill du veta mer? Kontakta Daniel Waldenström, e-post daniel.waldenstrom@ifn.se.

Daniel Waldenström

Kontakt

Tel: +33-754844839
Mobil: 070 491 6082
daniel.waldenstrom@if...

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se