Working Paper No. 822

Public and Private Welfare State Institutions: A Formal Theory of American Exceptionalism

USA:s företagsbaserade välfärdssystem – ett resultat av branschstrukturer och institutioner

Publicerad: 5 februari 2010Antal sidor: 56Nyckelord: Political Economy; Interest Groups; Institutions; Welfare StatesJEL-koder: D72; D78; H11; H50; N42; P51

Public and Private Welfare State Institutions: A Formal Theory of American Exceptionalism Kaj Thomsson


I denna uppsats analyseras hur intressegrupper och politiska institutioner påverkar utformningen av ekonomiska reformer och den ekonomiska politikens långsiktiga utveckling. En spelteoretisk modell av politiskt beslutsfattande utvecklas där fackföreningar och företagsgrupper har möjlighet att påverka implementeringen av nya offentligt finansierade program. Modellen har fem aktörer: en politisk beslutsfattare, två fackföreningar och två företagsgrupper. Beslutsfattaren, som kan vara ett parti eller en enskild folkvald politiker, har ett beslut att fatta: att implementera eller inte implementera ett nytt socialt program, exempelvis allmän och offentligt finansierad sjukvård.

Modellen fokuserar på det politiska spelet mellan intressegrupperna. Varje fackförening representerar de anslutna arbetstagarna i en av två sektorer och varje företagsgrupp representerar arbetsgivarna i en av två sektorer. Fackföreningarna är positivt inställda till det föreslagna offentligt finansierade programmet. Arbetsgivarna drar inte någon direkt nytta av programmet, men måste vara med och finansiera det. De ser därför helst att programmet stoppas. Samtliga fyra grupper har möjlighet att påverka politiken genom löften om bidrag, exempelvis till framtida kampanjer, till beslutsfattaren. Arbetsgivarna har dessutom möjlighet att indirekt påverka politiken genom att erbjuda liknande sociala tjänster direkt till sina anställda. Sådana företagsbaserade tjänster kan få politiska konsekvenser då de påverkar både den allmänna opinionen och fackföreningarnas vilja att ekonomiskt stödja den politiske beslutsfattaren.

Modellen levererar en möjlig förklaring till en aktuell fråga: varför den amerikanska “välfärdsstaten” har en speciell struktur, med en betydligt större andel företagsbaserade sociala tjänster än andra länder på jämförbar ekonomisk utvecklingsnivå. Modellen visar att direkta konflikter mellan arbetsgivare och (fackanslutna) arbetstagare kanske inte är så viktiga som historiker tenderar att göra gällande. Istället framträder att skillnader mellan olika näringsgrenar, exempelvis avseende företagens vinster och kapitalintensitet, är avgörande för att en delvis privat och företagsbaserad struktur skall kunna växa fram. Dessa skillnader gör att vissa företag förväntar sig att tvingas vara med och finansiera en (oproportionerligt) stor del av offentligt finansierade program, vilket i sin tur ger upphov till incitament att implementera privata tjänster för att påverka opinionen och fackföreningarnas politiska agerande. Likaså visar modellen på betydelsen av skillnader i styrka mellan olika fackföreningar. Om en fackförening är förhållandevis stark, i jämförelse med andra fackföreningar, får motsvarande företagsgrupps agerande vad gäller privat implementering större politiskt genomslag än om styrkebalansen är jämnare. En teoretisk analys av länders politiska institutioner visar dessutom att lagstiftnings-processen är av avgörande betydelse. Ett fragmenterat politiskt system med många “vetopunkter” kan vara en bidragande faktor i framväxten av ett system med företagsbaserade sociala tjänster.

IFN Working Paper nr 822, "Public and Private Welfare State Institutions – A Theory of American Exceptionalism", är författat av Kaj Thomsson, Department of Economics, Maastricht University, Nederländerna.

Vill du veta mer? Kontakta Kaj Thomsson på e-post: k.thomsson@maastrichtuniversity.nl
 

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se