Working Paper No. 825

Hybrid Entrepreneurship

Hybrid-entreprenörskap

Publicerad: 11 mars 2010Antal sidor: 39Nyckelord: Hybrid entrepreneurship; Self-employment; Labour market dynamics; Transition determinants; Employee-employer dataJEL-koder: H39;J24; L26

Hybrid Entrepreneurship Timothy B. Folta, Frédéric Delmar och Karl Wennberg


I denna artikel belyser vi vikten av att ta hänsyn till att individer kan äntra entreprenörskap gradvis genom att starta eget vid sidan om sitt lönearbete. Dessa s.k. hybrid-entreprenörer utgör i många länder en betydande del av de som vanligtvis klassificeras som egenföretagare, men ingen tidigare studie har försökt undersöka vad som avgör om personer gör en gradvis eller omedelbar övergång till egenföretagande. I artikeln framför vi ett antal teoretiska förklaringar till varför en person kan föredra en gradvis övergång till egenföretagande. Dessutom diskuterar vi vilken betydelse inkluderandet av hybrid-entreprenörer i företagarbegreppet kan ha för vår förståelse varför vissa väljer att bli företagare.

Andelen egenföretagare som även innehar en anställning varierar stort mellan olika länder: I Grekland är andelen på 11 procent, i Sverige 32 procent, och i Nederländerna hela 68 procent. Trots att dessa utgör en betydande andel av antalet egenföretagare har forskningen om dessa s.k. hybrid- entreprenörer hittills varit bristfällig. Även om de flesta forskare är medvetna om att denna sorts entreprenörer är vanligt förkommande slås de i empiriska undersökningar ofta ihop med dem som har hela sin försörjning från ett eget företag, alternativt med dem som endast är löntagare. För att förstå problemet med att slå samman de två grupperna av företagare är en lämplig utgångspunkt att betänka varför en person väljer en gradvis övergång till egenföretagare snarare än att ta steget fullt ut. En möjlig förklaring till varför vissa individer väljer att övergå gradvis är att man drivs av möjligheten att tjäna lite extra. En annan möjlighet kan vara att man eftersträvar icke-monetära fördelar i form av t.ex. flexibilitet i arbetet. En tredje anledning är att man vill bli företagare på heltid, men bedömer att osäkerheten är för hög. I ett sådant fall kan man vilja pröva sig fram innan man tar det stora steget. Dessa förklaringar medför att problem kan uppstå om man klassificerar hybrid-entreprenörer som antingen rena egenföretagare eller rena löntagare, ty de faktorer som bestämmer ens val att bli egenföretagare på heltid kan mycket väl vara annorlunda än de som avgör om man blir en hybrid. Dessutom kan de förra faktorerna vara beroende av de senare.

För att testa om individer som gör olika val systematiskt skiljer sig åt har vi sammanställt en databas innehållande 65 000 män i åldrarna 25–50 år som påbörjar ett nytt jobb 1994. Genom att kontrollera för individers finansiella situation, alternativkostnader och erfarenhet av entreprenörskap, testar vi de olika förklaringarna för hybrid-entreprenörskap. Den ekonometriska analysen visar att hybrid-entreprenörskap oftast är en övergångsfas, d.v.s. de flesta stannar inte kvar i den situationen utan går antingen över till att bli egenföretagare på heltid eller till endast anställning. Vi finner att en gradvis övergång föredras av individer som har bättre human kapital har högre omställningskostnader, och har mindre erfarenhet av egenföretagande. Vidare finner vi att sannolikheten att gå över till egenföretagande är väsentligt högre för denna grupp än för dem som endast har inkomst från anställning.

I artikeln visar vi att drivkrafterna för att bli hybrid-entreprenör skiljer sig från dem som får individer att välja egenföretagande på heltid, samt att valet att gå från det förra till det senare är betingat på hur väl hybrid-företagandet har fungerat finansiellt. Forskare bör ta hänsyn till att individer inte alltid kan klassificeras som antingen egenföretagare på heltid eller lönearbetare, då en ofullständig klassificering kan leda till missvisande slutsatser.
 

IFN Working Paper nr 825, "Hybrid Entrepreneurship", är författat av Timothy B. Folta, Krannert School of Management, Purdue University, Frédéric Delmar, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Center for Research in New Venture Creation and Growth, EMLYON Business School, och Karl Wennberg, Imperial College Business School och Handelshögskolan i Stockholm. Vill du veta mer? Kontakta Frédéric Delmar, e-post: frederic.delmar@ifn.se.

 

 

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se