Working Paper No. 829

The Duration of Trade Revisited: Continuous-Time vs. Discrete-Time Hazards

Vilken metod bör användas för att studera hur länge handelsflöden varar?

Publicerad: 13 april 2010Antal sidor: 27Nyckelord: Duration of Trade; Continuous-Time versus Discrete-Time Hazard Models; Proportional Hazards; Unobserved Heterogeneity JEL-koder: C41; F10; F14
Publicerad version

The Duration of Trade Revisited: Continuous-Time vs. Discrete-Time Hazards Wolfgang Hess och Maria Persson


Internationella handelsflöden är betydligt mindre långlivade än man tidigare trott. I denna uppsats diskuterar vi problem med de ekonometriska modeller som använts i litteraturen för att dra slutsatser kring varför handelsflödena upphör så snabbt. Vi föreslår alternativa modeller som är bättre lämpade att använda på de data som finns tillgängliga över internationell handel, och visar att de metodologiska valen spelar stor roll för de slutsatser som forskare drar.

Växande internationell handel är en viktig orsak till ekonomisk tillväxt. Av denna anledning är det en angelägen vetenskaplig uppgift att kunna förstå mekanismerna bakom hur internationell handel växer. Under senare år har man diskuterat två olika sätt som den internationella handeln kan växa på. För det första kan länder handla större volymer av produkter, d.v.s. de existerande handelsflödena kan bli större. För det andra kan länder börja handla produkter som tidigare av olika anledningar inte handlades internationellt, d.v.s. det kan uppstå nya handelsflöden. Empiriska vetenskapliga studier av internationell handel har traditionellt fokuserat på den första av dessa mekanismer, medan man på senare år lagt allt större fokus även på den andra.

Mot denna bakgrund kom det som något av en överraskning när en ny litteratur för några år sedan började undersöka hur länge internationella handelsflöden varar. I studier som gjordes på bl.a. amerikanska och tyska handelsflöden med resten av världen visade det sig nämligen att varor generellt handlas en mycket kort tid innan handeln upphör. Medianvärdet för amerikansk import var till exempel enbart två år. Denna empiriska upptäckt innebär att det fokus som tidigare lagts på att handeln kan öka genom att volymerna blir större eller genom att länder inleder handel med nya produkter missat en viktig del av handelns dynamik. Ytterligare ett sätt för handeln att öka är nämligen att nya handelsflöden inte upphör snabbt utan istället blir varaktiga. Alltså är det minst lika viktigt att förstå vad det är som gör att handelsflöden upphör eller fortgår som att förstå vad som ligger bakom t.ex. att nya handelsflöden skapas. Forskare har därför försökt skatta olika modeller som skulle kunna förklara vilka faktorer som ligger bakom de korta överlevnadstiderna. Det är de metodologiska valen i denna existerande litteratur som ligger i fokus i den aktuella uppsatsen.

För att kunna dra slutsatser kring vilka faktorer som påverkar handelsflödens varaktighet har de existerande artiklarna använt ekonometriska så kallade överlevnadsmodeller, d.v.s. modeller som skattar sannolikheten att t.ex. ett handelsflöde upphör givet att det varat fram till en viss tidpunkt. Med utgångspunkt i ekonometrisk teori argumenterar vi för att det finns flera grundläggande problem med de skattningsmetoder som hittills använts i litteraturen, och att dessa problem medför att forskare riskerar att dra felaktiga slutsatser kring vad som bestämmer hur länge handelsflöden varar. För att illustrera detta använder vi sedan precis samma handelsdata som en uppmärksammad artikel som studerade varaktigheten hos amerikanska handelsflöden, men estimerar istället med teoretiskt korrekta modeller. Det visar sig att det finns empiriskt stöd för samtliga av de diskuterade argumenten mot de tidigare använda modellerna. Vi finner också att de slutsatser forskare drar kan påverkas kraftigt om man väljer fel metod. Exempelvis är risken för att ett handelsflöde ska upphöra tio år efter att det började dubbelt så stor enligt de teoretiskt korrekta modeller som vi föreslår.

IFN Working Paper nr 829, "The Duration of Trade Revisited. Continuous-Time vs. Discrete-Time Hazards", är författat av Wolfgang Hess (Lunds universitet) och Maria Persson (Lunds universitet och IFN). Vill du veta mer? Kontakta Maria på e-post maria.persson@nek.lu.se.

 

Maria Persson

Kontakt

Tel: 046 222 4670
maria.persson@nek.lu.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se