Working Paper No. 839

Graded Children – Evidence of Longrun Consequences of School Grades from a Nationwide Reform

Betyg på låg- och mellanstadiet är bra för vissa barn, men inte för alla

Publicerad: 8 juni 2010Antal sidor: 52Nyckelord: School policy; Grades; Educational attainment; Adult earnings; Family background; Difference-in-differencesJEL-koder: I21; I28; J13; J24

Graded Children – Evidence of Longrun Consequences of School Grades from a Nationwide Reform Anna Sjögren


På 1970-talet togs betygen bort i låg- och mellanstadiet i den svenska skolan. Det missgynnade barn till lågutbildade, medan söner till högutbildade gynnades. Det visar en ny studie som undersökt långsiktiga utbildnings- och arbetsmarknadsutfall för de elever som påverkades av att betygen togs bort i grundskolans lägre stadier.

Det finns ingen tidigare forskning om långsiktiga effekter av att betygsätta grundskolebarn. Ofta bestäms det centralt när och om barn betygssätts, vilket gör effektutvärderingar svåra, eftersom det saknas en jämförelsegrupp. I denna studie kan elever som fått respektive inte fått betyg jämföras, eftersom låg- och mellanstadiebetygen under 1970-talet togs bort vid olika tidpunkter i olika kommuner. Mellan 1969 och 1982 kunde kommunerna välja att ersätta låg- och mellanstadiebetygen med de utvecklingssamtal som infördes på bred front i början av 1970-talet. Under denna period fick därför vissa barn betyg medan andra var betygsfria. Jag undersöker betygssystemets effekter på barnens inkomst och utbildning som vuxna. Dels jämförs barn som fått respektive inte fått betyg i samma kommun, dels jämförs dessa med barn från andra kommuner där betygspolitiken inte förändrades. Hänsyn tas då till att barnens utbildning och inkomst kan skilja sig åt av andra skäl än att betygen avskaffades. Studien baseras på registerdata från SCB för individer födda 1954–1974 samt enkätdata för tidpunkten när landets kommuner avskaffade betygen i låg- och mellanstadiet.

Teoretiskt kan man tänka sig att betyg skulle kunna ha både positiva och negativa effekter på barns inlärning och att effekterna inte behöver vara likartade för alla barn. Betyg kan ses som en form av belöning för uppnådda resultat. De kan därför vara motiverande och leda till positiva inlärningseffekter för den som med lite ansträngning kan sträva efter ett högre betyg. Om ribban däremot ligger för högt, eller för lågt, uteblir den motiverande effekten. Betyg kan också förmedla information. Dels kan betyg tydliggöra sambandet mellan ansträngning och resultat, dels kan betyg avslöja elevens styrkor och svagheter. Dessutom kan betygen ge signaler om vad som anses vara viktiga kunskaper och beteenden. Den information som betyg förmedlar kan därför antingen stimulera till lärande om budskapet är att arbete lönar sig och att eleven kan nå resultat om den vill, eller verka demotiverande om självförtroendet får sig en törn eller om betygen sätter fokus på fel saker.

Ekonomisk teori om betygsättning handlar oftast om betygskriterier snarare än om effekter av att få betyg i sig. Ett vanligt resultat är dock att tuffare betygsättning kan vara bra för vissa elever, men negativt för de svagaste eleverna som ger upp när kraven blir för höga, något som också visat sig överensstämma med empirin. Ekonomisk, psykologisk och pedagogisk forskning om hur belöningar och olika former av feedback påverkar motivation, självförtroende och inlärning är emellertid inte entydig utan pekar på att effekten beror på hur belöningar och feedback utformas.

Resultaten i denna studie visar att borttagandet av betygen i låg- och mellanstadiet verkar ha lett till att elever med lågutbildade föräldrar inte fullföljde gymnasiet lika ofta. Andelen som inte fullföljde gymnasiet ökade med 8–16 procent för flickorna och cirka 7–10 procent för pojkarna. Betygen ser alltså ut att ha varit betydelsefulla för de barn som balanserade på gränsen mellan att gå eller inte gå gymnasiet, d.v.s. de relativt svagpresterande. Även döttrar till mer utbildade föräldrar utbildade sig kortare när de inte fick betyg, medan söner till högutbildade däremot gynnades av att betygen togs bort. Bland dessa pojkar ökade andelen som gick på högskolan med 5–9 procent. Dessa pojkar fick genom sin högre utbildning också 5–9 procents högre inkomst.

IFN WP nr 839 "Graded Children – Evidence of Longrun Consequences of School Grades from a Nationwide Reform" är författat av Anna Sjögren, Institutet för Arbetsmarknadspolitisk Utvärdering (IFAU) och IFN. Om du vill veta mer, kontakta anna.sjogren@ifau.uu.se.
 

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se