Working Paper No. 841

Does the Debt Tax Shield Distort Ownership Efficiency?

Ägandeeffektivitet, riskkapital och skattefördelar

Publicerad: 11 juni 2010, reviderad maj 2011 och september 2017Antal sidor: 17Nyckelord: Acquisitions; Capital Gains Tax; Corporate Tax; LBOs; M&As; Ownership; Private Equity; Tax ShieldsJEL-koder: D20; G32; G33; G34; H25; H32; L19; L22

Does the Debt Tax Shield Distort Ownership Efficiency? Pehr-Johan Norbäck, Lars Persson och Joacim Tåg


Hur påverkar skattefördelar för riskkapitalfonder effektiviteten på marknaden för företagskontroll? I denna studie visar vi att begränsad avdragsrätt vid företagsuppköp och begränsad konkurrens mellan riskkapitalbolag vid uppköpstillfället riskerar att minska effektiviteten, men att riskkapitalfonder även kan bidra till att förhindra förvärv som syftar till att öka koncentrationen på en marknad.

Riskkapitalfonder som gör utköp av etablerade bolag, s.k. ”buyouts”, har under det senaste decenniet blivit stora ägare av tillgångar världen över. Exempelvis består riskkapital som en tillgångsklass av mer än 9 000 fonder som samlat in mer än 1,9 miljarder USD (varav buyoutfonder svarar för 63 procent). Enligt Svenska Riskkapitalföreningen uppgick investeringarna i Sverige år 2007 till nästan 1,6 procent av BNP och ca 169 000 personer beräknades arbeta i företag ägda av riskkapitalfonder.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i den pågående debatten om att riskkapitalfonder innehar skattefördelar som eventuellt skulle kunna påverka effektiviteten på marknaden för företagskontroll. I uppsatsen utvecklas en teori för utköp av etablerade bolag på oligopolistiska marknader, s.k. målföretag, där hänsyn tas till att olika ägarformer beskattas olika.

I analysen visas att riskkapitalfonder med skattefördelar kan ha svårt att bjuda över ett mer effektivt etablerat företag i budkonkurrensen om ett målföretag då uppköpspriset är avdragsgillt. Anledningen är att den mer effektiva köparen alltid är villig att betala upp till sin maximala betalningsvilja och vid det priset inte betalar någon skatt då alla kostnader är avdragsgilla.

Analysen visar sedan på tre situationer då skattefördelar för riskkapitalfonder kan påverka effektiviteten på marknaden för företagskontroll: (i) om begränsad budkonkurrens mellan riskkapitalbolag föreligger kan skatteintäkter minska vid ett riskkapitaluppköp, (ii) om uppköpspriset inte är fullt avdragsgillt kan en riskkapitalfond med skattefördelar utkonkurrera ett mer effektivt etablerat företag, och (iii) om uppköpet sker på en oligopolistisk marknad kan riskkapitalbolag förbättra marknadseffektiviteten då de kan blockera förvärv som syftar till att öka koncentrationen på marknaden.

Slutligen påvisas att det ur ett samhällsekonomiskt perspektiv sker för många uppköp av bolag i ett system med dubbelbeskattning. Orsaken är att skattereducerande kostnadsavdrag skapas genom uppköpet. Detta innebär att en mindre effektiv köpare kan köpa upp ett målföretag med en mer effektiv ägare, oberoende om ägaren innehar skattefördelar eller inte.

Således är slutsatsen att större konkurrens om målföretag bland riskkapitalbolagen borde uppmuntras samt att rätten att dra av uppköpspriset i beskattningen bör säkerställas.


IFN Working Paper nr 841, "Does the Debt Tax Shield Distort Ownership Efficiency?", är författat av Pehr-Johan Norbäck, Lars Persson och Joacim Tåg, Institutet för Näringslivsforskning. Vill du veta mer? Kontakta Pehr-Johan Norbäck via e-post: pehr-johan.norback@ifn.se.
 

Pehr-Johan Norbäck

Kontakt

Tel: 08 665 4522
Mobil: 073 547 3379
pehr-johan.norback@if...

Lars Persson

Kontakt

Tel: 08 665 4504
lars.persson@ifn.se

Joacim Tåg

Kontakt

Tel: 08 665 4524
joacim.tag@ifn.se

Varför skolan slutade leverera och hur det kan åtgärdas

Kunskapssynen och pedagogiken

135087438-origpic-201a45.jpg_0_0_100_100_250_391_85.jpg

Vad är det som styr verksamheten i den svenska skolan? Förutom regelverket finns det många antaganden och föreställningar om skolan idag. Författarna menar att vi behöver frigöra oss från det rådande paradigmet och se skolsystemet från ett helt annat perspektiv. 

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se