Working Paper No. 846

Is Tolerance Good or Bad for Growth?

Är tolerans bra eller dåligt för tillväxten?

Publicerad: 16 augusti 2010Antal sidor: 34Nyckelord: Tolerance; Growth; Diversity; Human Capital; Creativity; Innovation JEL-koder: O40; Z13
Publicerad version

Is Tolerance Good or Bad for Growth? Niclas Berggren och Mikael Elinder


Är mer toleranta samhällen också mer ekonomiskt framgångsrika? Medan tolerans mot olika grupper av människor och levnadssätt ofta uppfattas som alltigenom positivt, visas i denna studie att olika typer av tolerans tycks ha vitt skilda effekter på ekonomin. I en analys av 54 länder visas att länder som karaktäriseras av en hög grad av tolerans mot människor av annan etnicitet möjligen har något högre tillväxt, medan länder som karaktäriseras av hög tolerans mot homosexuella uppvisar lägre tillväxt.

Att utröna varför vissa länder har högre tillväxt än andra är en central fråga inom nationalekonomin. En förklaringsfaktor som nyligen har framhållits som särskilt viktig av vissa forskare är tolerans. Teorin går ut på att kreativa, ofta bohemiska, människor dras till områden där människor är toleranta mot minoriteter och olika livsstilar. De empiriska studier som gjorts på området har huvudsakligen undersökt sambandet mellan tolerans och ekonomisk utveckling i amerikanska städer.

Det är dock inte självklart att all slags tolerans är positiv för tillväxten i ett land. Vissa typer av tolerans kan tänkas påverka tillväxten positivt medan andra typer kan verka i motsatt riktning. I denna studie undersöks för första gången om länder vars invånare är toleranta mot människor av annat etniskt ursprung eller homosexuella uppvisar högre tillväxt än andra länder. Analysen baseras på data från World Values Survey, en attitydundersökning som har genomförts i ett stort antal länder.

Med hjälp av regressionsanalys som kontrollerar för andra tillväxtfaktorer jämförs sedan om vart och ett av de två toleransmåtten är associerat med tillväxt. Resultaten visar att bland de 54 länder som ingår i analysen, är tolerans mot homosexuella negativt och tolerans mot människor av annat etniskt ursprung positivt korrelerad med tillväxt. Det negativa sambandet mellan tolerans mot homosexuella är robust för förändringar i såväl modellspecifikation, som vilka länder som inkluderas i analysen.

Olika mekanismer genom vilka tolerans kan tänkas påverka tillväxt diskuteras. Särskild vikt läggs vid hur tillväxt kan påverkas olika av tolerans mot människor av annat etniskt ursprung och mot homosexuella. Tolerans mot homosexuella kan tänkas påverka tillväxt negativt genom att produktiviteten hos heterosexuella eller homosexuella minskar, eller genom att så kallade postmaterialistiska värderingar är starkare i länder där toleransen mot homosexuella är högre. Sådana värden innefattar ökat fokus på självförverkligande relativt omsorg för andras eller framtida generationers ekonomiska välstånd.

Detta är en första länderjämförande studie om hur tolerans mot olika grupper kan tänkas påverka den samhällsekonomiska utvecklingen, och denna forskning kan utvecklas och förfinas i takt med att mer data blir tillgängliga. Även om tolerans mot homosexuella i denna studie visat sig vara negativt korrelerad med tillväxt, finns det naturligtvis en mängd andra skäl till varför tolerans mot denna grupp bör värderas högt.

IFN Working Paper nr 846, "Is Tolerance Good or Bad for Growth?", har författats av Niclas Berggren, Ratio, Mikael Elinder, Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Ratio och Uppsala Center for Fiscal Studies, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet. Vill du veta mer? Kontakta Mikael Elinder på e-post: mikael.elinder@ifn.se.
 

Niclas Berggren

Kontakt

Tel: 08 665 45 20
niclas.berggren@ifn.se

Mikael Elinder

Kontakt

Tel: 018 4711637
Mobil: 0707 690976
mikael.elinder@ifn.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se