Working Paper No. 847

The CFO’s Information Challenge in Managing Macroeconomic Risk

Bristen på relevant information begränsar hanteringen av makroekonomisk risk

Publicerad: 20 augusti 2010Antal sidor: 24Nyckelord: Risk Management Strategy; Macroeconomic Risk; Integrated Risk Management; Chief Financial Officer; Information Needs; Corporate Strategy; Financial Risk; Real OptionsJEL-koder: F23; G01; G32; G34; M21
Publicerad version

The CFO’s Information Challenge in Managing Macroeconomic Risk Lars Oxelheim, Clas Wihlborg och Marcus Thorsheim


En bristfällig riskhantering bland banker och företag nämns ofta som en bidragande orsak till den pågående globala finansiella krisen med ursprung i den amerikanska bolånemarknaden. Kritiken specificeras sällan men forskningen ger viss vägledning genom att behandla olika dimensioner av begreppet bristfällig. Man måste här skilja mellan tillståndet där beslutsfattaren är medveten om riskerna och väljer att lägga sig på en för hög risknivå och tillståndet där beslutsfattaren av en eller annan anledning inte har insikt om företagets riskbild eller hur riskerna skall hanteras. Denna studie handlar om det sistnämnda fallet och ger ett underlag för företagets val av strategi för hantering av makroekonomisk risk givet de gränser informationstillgången sätter.

De makroekonomiska riskerna behandlas ofta styvmoderligt i både forskningslitteraturen och praktiken. I båda fallen bortser man ifrån det viktiga förhållandet att de makroekonomiska riskerna i form av fluktuationer i växelkurser, räntor och inflation samvarierar och skall behandlas med hänsyn till denna viktiga egenskap. Macroeconomic Uncertainty Strategy (MUST)-analysen som vi utvecklat i ett annat sammanhang är en av de få och kanske den enda ansats som tar hänsyn till de svagheter som behäftar traditionell riskhantering med dess partialitet vad avser valet av riskvariabler. Många ansatser såsom t.ex. Integrated Risk Management (IRM) och Enterprise Risk Management (ERM) arbetar med att försöka ta ett totalgrepp på företagets alla risker. Men detta görs på bekostnad av detaljer för hur de makroekonomiska riskerna skall behandlas och vad som erfordras i termer av information när dessa ansatser kommer till praktisk användning.

I denna studie argumenterar vi för att de makroekonomiska riskerna kan ses som en fristående byggkloss inom ERM. Vi sätter finanschefen i centrum och ser på strategival under olika antaganden om val av målvariabel, tidshorisont, riskattityd, samt om företagets syn på hållbarheten i viktiga makroekonomiska relationer såsom exempelvis köpkraftsparitet. Vi behandlar främst finansiell riskhantering där vi inte kan ändra på priser, kontraktsvillkor, produktionsland, leverantör, etc. Kort sagt där man inte kan utnyttja vad som kallas reala optioner. Vi diskuterar också det mera svårdefinierade fallet där vi kan utnyttja dessa optioner och har full flexibilitet i vårt agerande.

Komplexiteten i makroekonomin leder till att valet av strategi i praktiken ofta sker med ett begränsat perspektiv. Till och med i forskningsvärlden är det vanligt förekommande med metoder för hantering av exempelvis växelkursrisk utan att något nämns om kopplingen till övriga relaterade makrorisker. I denna studie bidrar vi med en kartläggning av strategival med ett samtidigt hänsynstagande till de växelkurser, räntor och inflationsmått som har betydelse för det enskilda företaget. Vi härleder den information som krävs för val av respektive strategi. Mängden och komplexiteten i den information som krävs visar sig öka dramatiskt med tilltagande ambition och förhoppning om att ha förmågan att kunna slå marknaden. Genom kartläggningen av den begränsning som informationstillgången utgör ger studien ett underlag för den strategiske finanschefen att välja en ändamålsenlig och genomförbar riskstrategi.

IFN Working Paper nr 847, "The CFO’s Information Challenge in Managing Macroeconomic Risk", är författat av Lars Oxelheim, Institutet för Näringslivsforskning tillsammans med Clas Wihlborg, Chapman University, California och Marcus Thorsheim, Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Vill du veta mer? Kontakta Lars Oxelheim via e-post på Lars.Oxelheim@ifn.se.
 

Lars Oxelheim

Kontakt

Tel: 08 665 4527
Mobil: 070 861 9361
lars.oxelheim@ifn.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se