Working Paper No. 853

Institutional Entrepreneurship: An Introduction

Institutionellt entreprenörskap

Publicerad: 7 oktober 2010, reviderad oktober 2011Antal sidor: 28Nyckelord: Entrepreneurship; Innovation; Institutions; Property rights; Regulation; Self-employment JEL-koder: H32; L50; M13; O31; P14
Publicerad version

Institutional Entrepreneurship: An Introduction Magnus Henrekson och Tino Sanandaji


Entreprenörskap brukar i först hand förknippas med innovativa insatser i företagssektorn. Men eftersom entreprenörskap till sin natur är nyskapande kan det påverka de institutionella ramverkens utveckling, vilket i sin tur får effekter på hur de entreprenöriella insatserna i näringslivet kanaliseras.

Denna essä är ett introduktionskapitel till en samlingsvolym om institutioner och entreprenör-skap.* Vi utvecklar den amerikanske nationalekonomen Baumols teoretiska ramverk för att kategorisera det växande forskningsfältet som behandlar samspelet mellan institutioner och entreprenörskap.

Samhällets spelregler, dvs. dess institutionella ramverk, påverkar hur entreprenörskapet kanaliseras. I länder med ”bra” institutioner leds huvuddelen av den entreprenöriella talangen till produktiv verksamhet. I länder med sämre institutioner styrs tvärtom entreprenörskapet till improduktiv eller till och med rent destruktiv (samhälleligt värdeförstörande) verksamhet. Fördelningen av entreprenörskap mellan produktiva och icke-produktiva verksamheter påverkar ekonomins välstånd och utveckling. En orsak till att vissa länder fastnar i ett tillstånd av fattigdom och låg tillväxt är att entreprenörer i dessa länder sysslar med icke-produktiv verksamhet, såsom att tillskansa sig politiska favörer, istället för att bygga välståndskapande företag.

En huvudpoäng i essän är att kausaliteten inte bara går från institutioner till entreprenörskap. Entreprenörskap är till sin natur nyskapande, och kan därför i sin tur påverka de institutionella ramverkens utveckling. Entreprenörskap som följer reglerna kan ändå ibland ha en så omdanande effekt på samhället, till exempel genom teknologisk utveckling, att det förändrar effekten av rådanden institutioner. Entreprenörer kan ibland i stället kringgå regler. Detta tenderar att försvaga institutionerna, vilket kan leda till institutionell förändring, ibland till det sämre och ibland till det bättre. Slutligen kan entreprenörer direkt förändra institutionerna genom ett innovativt institutionellt entreprenörskap. Precis som entreprenörskap i näringslivet finns det två typer av institutionellt entreprenörskap: ett produktivt institutionellt entreprenörskap som förändrar institutioner till det bättre, och ett destruktivt dito som försämrar institutionerna.

De 25 studier om institutioner och entreprenörskap som ingår i samlingsvolymen sammanfattas kort i översiktsartikeln. De berör ett stort antal aspekter av entreprenörskap och institutioner och samspelet mellan dem. Detta inkluderar kultur och informella institutioners påverkan på företagande, hur kringgående entreprenörskap kan påverka institutioner och hur illa utformade institutioner förorsakade destruktivt entreprenörskap i Ryssland efter kommunismens fall.

Institutioner och entreprenörskap utvecklas i samspel. En slutsats av detta är att en utvärdering av en potentiell politikförändring inte bara bör analysera den direkta effekten, utan även de potentiella indirekta effekterna av entreprenöriella ansträngningar. Till exempel kan nya regler för upphovsrätt på Internet förväntas få en effekt givet dagens teknologi, men i praktiken kan effekterna komma att bli helt andra när entreprenörer får chansen att reagera på regel-förändringarna. En annan slutsats är att en långsiktigt god ekonomisk utveckling inte bara styrs av gynnsamma regler för entreprenöriell affärsverksamhet, utan också av de ramverk som leder politiska entreprenörer att påverka institutioner i gynnsam riktning.

IFN Working Paper nr 853, "Institutions and Entrepreneurship: An Introduction", har författats av Magnus Henrekson, Institutet för Näringslivsforskning, och Tino Sanandaji, University of Chicago och Institutet för Näringslivsforskning. Vill du veta mer? Kontakta Magnus Henrekson på e-post magnus.henrekson@ifn.se.

* The International Library of Entrepreneurship Series: Institutional Entrepreneurship, redigerad av Magnus Henrekson och Tino Sanandaji (Northampton, MA och Cheltenham, UK: Edward Elgar, under utgivning, 2011).
 

Magnus Henrekson

Kontakt

Tel: 08 665 4502
magnus.henrekson@ifn.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se