Working Paper No. 856

Globalization and Imperfect Labor Market Sorting

Påverkar globalisering matchningen mellan arbetstagare och arbetsgivare?

Publicerad: 30 december 2010, reviderad augusti 2011, april 2012 och juli 2014Antal sidor: 47Nyckelord: Matching; Firms; Workers; Globalization; SwedenJEL-koder: F14; F16; J20
Publicerad version

Globalization and Imperfect Labor Market Sorting Carl Davidson, Fredrik Heyman, Steven Matusz, Fredrik Sjöholm och Susan Chun Zhu


På en effektiv arbetsmarknad arbetar varje arbetstagare i det företag som bäst passar hans eller hennes kompetens. Kostnader för att hitta rätt bland företag och arbetsgivare kan dock göra att matchningen inte blir optimal. Om värdet av att ha exakt rätt person anställd är litet i förhållande till sökkostnader kan företag nöja sig med en tillräckligt bra person. Resultatet blir en ekonomi som verkar under sin maximala kapacitet. Denna uppsats undersöker hur ökad globalisering påverkar matchning mellan arbetstagare och arbetsgivare. Vi finner att ökad globalisering förbättrar matchningen vilket är en positiv välfärdseffekt av globalisering som sällan eller aldrig tidigare har uppmärksammats.

Att matchning mellan arbetstagare och arbetsgivare inte alltid är optimal är ett välkänt faktum. Det råder emellertid fortfarande osäkerhet kring vilka faktorer som påverkar matchningen. Speciellt lite är känt om globaliseringens effekter. Denna uppsats syftar till att öka vår förståelse kring just denna aspekt.

I vårt teoretiska ramverk utgår vi från en litteratur där arbetstagare antingen är hög- eller lågproduktiva och där företagen antingen är hög- eller lågteknologiska. En god matchning innebär att högproduktiva arbetstagare jobbar för högteknologiska företag. Sökkostnader gör emellertid att vissa högproduktiva arbetstagare kan acceptera jobb i lågteknologiska företag givet att löneskillnaden mellan låg- och högteknologiska företag inte är tillräckligt stor.

Ökad globalisering kommer i denna modell att påverka matchningen mellan arbetstagare och företag, men på olika sätt i olika industrier. I exportorienterade industrier kommer minskade handelskostnader göra att högteknologiska företag ökar sin produktion och sina marginaler. De kan därigenom erbjuda högre löner och locka till sig ett större antal högproduktiva individer. Matchningen förbättras sålunda vilket är till gagn för den samlade produktionen i ekonomin.

I importkonkurrerande industrier minskar istället marginalerna, framförallt för högteknologiska företag. När marginalerna minskar, minskar också löneskillnaderna mellan hög- och lågteknologiska företag. Allt fler högproduktiva arbetstagare kommer nöja sig med anställning i lågteknologiska företag. Matchningen försämras.

Vår empiriska analys utgår från dessa hypoteser kring globaliseringens effekter på matchning i exportorienterade och importkonkurrerande industrier. Vi undersöker frågan med hjälp av ett stort datamaterial med information om svenska arbetstagare och svenska företag under perioden 1995-2005. Datamaterialet innefattar ungefär 50 procent av den svenska arbetskraften samt alla företag med mer än 20 anställda.

I ett första steg räknar vi fram ett mått på matchning mellan företag och arbetstagare där både observerbara och icke-observerbara egenskaper beaktas. Detta mått på arbetsmarknadens matchning används sedan i steg två då vi undersöker om förändringar i graden av globalisering påverkar matchningen. Vi undersöker två aspekter av globalisering, nämligen handel och utländska direktinvesteringar. Eftersom handel kan vara en effekt av matchning, använder vi oss av tullar som kan antas vara mer exogena mått på öppenhet.

Vi finner att matchningen i exportorienterade industrier förbättras av globalisering. Mer specifikt så ökar den både när utländska tullar sänks och när andelen multinationella företag i samma industri ökar. Däremot finner vi ingen effekt av förändringar i svenska importtullar. Inte heller finner vi någon effekt av globalisering på matchning i importkonkurrerande industrier.

IFN WP No. 856 ”Globalization and imperfect labor market sorting”, är författat av Fredrik Heyman och Fredrik Sjöholm vid Institutet för Näringslivsforskning och Carl Davidson, Steven Matusz och Susan Chu Zhu vid Michigan State University. Vill du veta mer? Kontakta Fredrik Heyman på e-post fredrik.heyman@ifn.se eller Fredrik Sjöholm på e-post fredrik.sjoholm@ifn.se.
 

Fredrik Heyman

Kontakt

Tel: 08 665 4537
fredrik.heyman@ifn.se

Fredrik Sjöholm

Kontakt

Tel: 046 222 74 26
fredrik.sjoholm@nek.l...

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se