Working Paper No. 861

Commercialization, Renewal and Quality of Patents

Kommersialisering främsta syftet med patent för småföretag

Publicerad: 31 januari 2011Antal sidor: 40Nyckelord: Patents; Renewal; Commercialization; quality; Commercialization modes; Contract terms; Survival modelsJEL-koder: O31; O34; L24
Publicerad version

Commercialization, Renewal and Quality of Patents Roger Svensson


Huvudsyftet med att staten erbjuder patent är att stimulera till mer FoU-investeringar och kommersialisering av uppfinningar. Men det går även att använda patent i defensiva syften, t.ex. hindra andra från att använda en uppfinning. I en empirisk studie av svenska uppfinnare och småföretag visar jag att kommersialiseringen ökar sannolikheten att patent förnyas. Detta samband håller även då jag tar hänsyn till underliggande faktorer (som kvalitet) som påverkar kommersialisering och förnyelse i samma riktning. Defensiva strategier förekommer också, vilket ökar sannolikheten att patentet förlängs, men är inte alls lika vanligt förekommande bland småföretag och uppfinnare.

Ett av de främsta skälen till att uppfinnare erbjuds patent av staten är att patenten uppmuntrar till investeringar i FoU och kommersialisering av uppfinningar. Andra skäl till att patent finns är att kunskapsspridningen i samhället ökar, eftersom innehavaren tvingas offentliggöra tekniken, och att patent underlättar kontrakt mellan uppfinnare och externa tillverkare. Patent har en löptid på 20 år där innehavaren varje år måste betala en förnyelseavgift, annars förfaller patentet. Om patentinnehavaren kommersialiserar uppfinningen har han starkare incitament att förnya patentet. Men det finns också defensiva skäl till att behålla ett patent, som t.ex. att skydda närliggande patent eller att hindra konkurrenter från att använda en uppfinning.

I denna studie undersöker jag empiriskt sambandet mellan kommersialisering och förnyelse av patent, vilket inte har gjorts i den tidigare forskningslitteraturen. Samtidigt tar jag hänsyn till defensiva patentstrategier och om det finns andra underliggande faktorer som påverkar kommersialiserings- och förnyelsebesluten i samma riktning. Till min hjälp har jag en detaljerad databas på svenska patent som ägs av småföretag och uppfinnare. Databasen har unika uppgifter om kommersialiseringsprocessen.

Grundläggande skattningar visar att både kommersialisering och defensiva strategier ökar sannolikheten att patentet förnyas. Kommersialisering är dock avsevärt vanligare (60 %) än defensiva strategier (2-3 %) för småföretag och uppfinnare. Patentets kvalitet är en underliggande tredje faktor som ökar sannolikheten att patentet både kommersialiseras och förnyas. Det är därför nödvändigt att ta hänsyn till att kommersialiseringsbeslutet är endogent, dvs. att underliggande faktorer bestämmer kommersialiseringen. Men även i en modell där kommersialiseringen är endogent bestämd är det en positiv påverkan på patentet livslängd. Givet kvaliteten på patentet, så leder alltså ett kommersialiseringsbeslut på marginalen till att patentet behålls en längre period.

IFN Working Paper nr 861, "Commercialization, Renewal and Quality of Patents", har författats av Roger Svensson (IFN). Vill du veta mer? Kontakta Roger Svensson på e-post: roger.svensson@ifn.se.

 

Roger Svensson

Kontakt

Tel: 08 665 4549
Mobil: 070 491 0166
roger.svensson@ifn.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se