Working Paper No. 880

Exploring the Long-Term Evolution of Trade Survival

Mycket är okänt om varför länder slutar handla med varandra

Publicerad: 23 augusti 2011Antal sidor: 18Nyckelord: Duration of Trade; Survival; Entry and Exit, European Union; Discrete-Time Hazard ModelsJEL-koder: C41; F10; F14

Exploring the Long-Term Evolution of Trade Survival Wolfgang Hess och Maria Persson


Nästan hälften av alla nya internationella handelsflöden upphör redan under det första året. Trots globaliseringen har den andelen inte ändrats sedan början av
1960-talet. Uppsatsen visar att om endast de förklaringsfaktorer som forskningen i dagsläget kunnat identifiera spelade roll så skulle nästan inga nya handelsflöden upphöra redan under första året. Att så inte är fallet kan tolkas som att det återstår mycket forskning för att förstå fenomenet.

Internationell handel mindre långlivad än man tidigare trott

Forskning har nyligen slagit fast att internationell handel är betydligt mindre långlivad än vad de flesta ekonomer traditionellt trott. I en tidigare uppsats där vi studerat varaktigheten för den Europeiska Unionens (EU:s) handel med resten av världen under tidsperioden 1962-2006 fann vi t.ex. att medianvärdet för nya handelsflöden är en varaktighet på endast ett år.

Trots globaliseringen: samma grad av överlevnad nu som på 1960-talet

En av de överraskande observationer vi gjorde i vår tidigare uppsats kring EU:s handel var att andelen nya handelsflöden som upphör redan under första året låg tämligen konstant runt 40 procent under den aktuella tidsperioden. Med tanke på hur mycket världsekonomin integrerats under den tidsperioden är detta ett uppseendeväckande resultat. Sedan 1960-talet har det t.ex. funnits flera omgångar av multilaterala handelsförhandlingar, ett stort antal nya regionala frihandelsavtal, moderniserade transportmöjligheter, liberalisering av finansmarknader, tätare länkar mellan länder på grund av utländska direktinvesteringar, etc. Trots detta har chansen för nya handelsflöden att klara sig alltså inte ändrats.

Två trender åt motsatt håll

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som ligger bakom detta intressanta resultat. Vi använder data på produktnivå över EU15-ländernas import från samtliga länder i omvärlden under perioden 1962-2006. Vi finner att det tycks finnas två underliggande trender som påverkar handelns varaktighet i varsin riktning. Å enda sidan tenderar sannolikheten för att handelsrelationer ska upphöra att minska kraftigt över tiden på grund av trender i observerade förklaringsfaktorer. Annorlunda uttryckt, eftersom de av forskningen identifierade förklaringsfaktorerna tenderar att stiga över tiden, blir den positiva effekten allt starkare över tiden, och handelsflödena tenderar att vara allt längre. Å andra sidan tenderar sannolikheten för att handelsrelationer ska upphöra att öka kraftigt över tiden på grund av trender i icke observerade förklaringsfaktorer. Med andra ord, när vi isolerat för effekten av alla faktorer som vi faktiskt vet har en påverkan på handelns varaktighet så finns det kvar en stor förändring över tid som beror på faktorer vars effekt vi visserligen kan fånga rent statistiskt, men som vi ännu inte identifierat.

Många förklaringsfaktorer ännu okända

En tolkning av våra resultat är därför att de visar hur mycket som ännu är okänt om varför handelsflöden upphör så snabbt. Om bara de förklaringsfaktorer som forskningen i dagsläget kunnat identifiera spelade roll så skulle nämligen nya handelsflöden inte alls ha några större problem att klara sig idag (t.ex. skulle endast 3 procent upphöra under första året – att jämföras med den verkliga siffran på ca 40 procent). Forskningen behöver alltså hitta nya orsaker till handelsflödens varaktighet. Inte minst ur ett policyperspektiv är detta angeläget, eftersom handelsflödens tendens att snabbt upphöra utgör ett hinder för långsiktig handelstillväxt och därmed också för ekonomisk tillväxt och fattigdomsbekämpning.

 

IFN Working Paper nr. 880, ”Exploring the Long-Term Evolution of Trade Survival”, är författat av Wolfgang Hess (Lunds universitet) och Maria Persson (Lunds universitet och IFN). Vill du veta mer? Kontakta Maria på e-post maria.persson@nek.lu.se.
 

Maria Persson

Kontakt

Tel: 046 222 4670
maria.persson@nek.lu.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se