Working Paper No. 887

Intelligence, Self-confidence and Entrepreneurship

Vilka faktorer bestämmer valet mellan anställning och egenföretagande?

Publicerad: 24 oktober 2011Antal sidor: 31Nyckelord: Entrepreneurship; College Education; Intelligence; Self-confidenceJEL-koder: C41; J24; L26

Intelligence, Self-confidence and Entrepreneurship Andrea Asoni


Sedan en tid tillbaka har forskningen försökt avgöra vilka faktorer som får individer att välja egenföretagande istället för anställning. Fokus i denna litteratur har ofta legat på vikten av utbildning, avkastningen på entreprenörskap, och vilka preferenser individer har rörande exempelvis risk och en friare arbetssituation. Samtidigt har det växt fram en parallell litteratur som undersöker betydelsen av olika personlighetsdrag för socioekonomisk status, sannolikheten att vara arbetslös och individers hälsa och livslängd. Denna uppsats utgår från den senare litteraturen för att försöka fastställa vilken betydelse personlighet och kognitiv förmåga har för valet mellan egenföretagande och anställning. Undersökningen finner bland annat att individer med högt självförtroende tenderar att välja entreprenörskap i högre utsträckning, samt att de är mer framgångsrika i sitt egenföretagande.

Två av världens mest kända entreprenörer, Bill Gates och Steve Jobs, slutförde aldrig sin högre utbildning, utan hoppade av college. Detta hindrade dem dock inte från att starta två av världens mest framgångsrika företag, Microsoft respektive Apple, och bli symboler för det framväxande IT-samhället. En annan av tidsålderns stora entreprenörer är Gordon Moore, grundaren av Intel, som innan han gav sig in i det privata näringslivet erhöll en doktorsexamen från Caltech i USA, en av världens kanske mest ansedda skolor. Dessa personlighetsbeskrivningar ställer frågan vilken roll utbildning spelar för att bestämma benägenhet till, och framgång i, att starta egna företag. Den empiriska forskningen har hittills inte lyckats ge något slutgiltigt svar på denna fråga, och inte heller vilka personlighetsfaktorer som är avgörande för framgång som egenföretagare.

Självförtroende, intelligens och utbildning analyseras
I uppsatsen använder vi oss av amerikanska paneldata som sträcker sig från 1979 och framåt. Sammanlagt omfattar databasen drygt 12 000 individer, men då studier visat att kvinnligt och manligt entreprenörskap skiljer sig åt har vi valt att fokusera på den senare av dessa grupper. Fokus i studien ligger på tre olika variabler: högskoleutbildning – huruvida individen erhållit en högskoleexamen på fyra år eller mer; självförtroende – individens egen skattning av inflytande över den egna livssituationen; samt intelligens – resultat från intelligenstest. En undersökning av data visar att genomsnittsentreprenören tenderar att ha högre självförtroende och högre intelligens än genomsnittet i populationen. , Emellertid verkar de mekanismer genom vilka de leder till ökat egenföretagande skilja sig åt.

Samband med intelligens är komplext
En stor portion självförtroende (vilket här innebär att individen anser sig ha stort inflytande över sin livssituation) leder till såväl ökad sannolikhet att individen ger sig i kast med egenföretagande som en ökad sannolikhet att företaget lyckas (definierat som att det inte läggs ned). Båda dessa kanaler leder, naturligtvis, till att folk med gott självförtroende är överrepresenterade i skaran entreprenörer. Intelligens däremot inverkar lite annorlunda. Även om individer med hög intelligens har högre sannolikhet att vara egenföretagare än individer med låg intelligens, är det mindre troligt att de startar egna företag. Att de högintelligenta trots detta är överrepresenterade bland entreprenörer beror istället på att de oftare blir kvar som egenföretagare, det vill säga de har större chans att framgångsrikt driva ett företag, och det långsammare utflödet från egenföretagande mer än kompenserar för det långsammare inflödet. Ytterligare ett intressant resultat i studien är att högskoleutbildning inte påverkar sannolikheten för egenföretagande. Detta är ett resultat som står sig även om man tar hänsyn till att valet att utbilda sig kan bero på just intelligens och självförtroende.

Uppsatsen visar således på vikten för forskare att ta hänsyn till kognitiva förmågor när de studerar entreprenörskap; det räcker inte att endast ta hänsyn till en individs utbildning. Vidare indikerar resultaten att reformer som syftar till att främja entreprenörskap bör vara av en mer indirekt natur – riktade mot tillvaratagandet av individers inneboende potential.
 


IFN Working Paper nr 887, "Intelligence, Self-confidence and Entrepreneurship", är författat av Andrea Asoni, University of Chicago. Vill du veta mer? Kontakta Andrea Asoni på asoni@uchicago.edu.

 

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se