Working Paper No. 893

Billionaires

Institutioner, egenföretagare och dollarmiljardärer

Publicerad: 2 januari 2012Antal sidor: 30Nyckelord: Billionaires; Entrepreneurship; Self-employment; InstitutionsJEL-koder: H20; L26; L53; O17; N20
Publicerad version

Billionaires Tino Sanandaji och Peter T. Leeson


Politiker från alla läger säger sig vilja främja företagande och entreprenörskap. Men det är inte alltid klart hur entreprenörskap definieras och mäts, och vilken typ av entreprenörskap vi diskuterar. Det visar sig att den politik och ekonomiska miljö som främjar egenföretagande i liten skala skiljer sig dramatiskt från den politik som gynnar de entreprenörer som lyckats bli miljardärer.

Existerande studier om entreprenörskap tenderar att fokusera på egenföretagare – individer som var och en generellt har liten ekonomisk påverkan. I denna studie fokuserar vi i stället på företagare som har stor ekonomisk påverkan, det vill säga miljardärer. Egenföretagare tenderar att ha inga eller få anställda samt säga sig vara ointresserade av tillväxt och innovation. Det är därför inte uppenbart att egenföretagande bör användas som ett empiriskt mått på innovativt entreprenörskap.

Forbes lista över dollarmiljärder
Genom att använda tidskriften Forbes lista för perioden 1996-2010 beräknar vi antalet företagare som tjänat minst en miljard dollar i varje land, som andel av befolkningen. Vi identifierar nära tusen företagare som är miljardärer, i över femtio länder. Miljardärer i vår lista inkluderar arketypiska entreprenörer, som Bill Gates (Microsoft), Steve Jobs (Apple), Gordon Moore (Intel), Larry Ellison (Oracle), Jeff Bezos (Amazon.com), Larry Page (Google), Warren Buffett (Berkshire Hathaway), Michael Dell (Dell Inc.) och Mark Zuckerberg (Facebook). Entreprenörskap är svårt att definiera och avgränsa, men personer som startat företag och blivit miljardärer är en grupp som tydligt kan identifieras som entreprenörer.

Miljardärer är givetvis en extremt liten grupp, som dock är oproportionerligt viktig. Miljardärerna äger 1-2 procent av världens samlade finansiella tillgångar. Miljardärer som enligt Forbes är ”self-made” och som blev detta genom att starta företag används som ett mått på så kallad ”high-impact” entreprenörskap. Vi jämför detta med andelen egenföretagare utanför jordbruket i 130 länder, som beräknats av International Labour Organization.

Institutioner påverkar typ av företagande
I genomsnitt har länder med många miljardärer färre egenföretagare, medan länder med många egenföretagare har färre miljardärer. Den ekonomiska miljön som gynnar många miljardärer är inte densamma som gynnar många egenföretagare.

Länder med hög ekonomisk utveckning tenderar att ha många egenföretagare men få miljardärer, medan rikare länder har många miljardärer men färre företagare. Länder som USA, Kanada, Hongkong, Singapore and Israel har en hög andel miljardärer. Dessa länder utmärker sig dock inte genom att ha många egenföretagare. Hög andel egenföretagare finns främst i Latinamerika, Afrika och andra mindre utvecklade regioner.

Även den institutionella miljön har koppling till dessa två mått på företagande. Länder med stark äganderätt, fria marknader och hög institutionell kvalitet har relativt många miljardärer men färre egenföretagare. Högt reglerade och mindre fria ekonomier har i stället en hög andel egenföretagare men få företagare som är miljardärer. Länder med brittisk rättstradition har relativt många miljardärer som är entreprenörer men relativt få egenföretagare, medan länder med fransk rättstradition har få entreprenörer men många egenföretagare.

Studien tyder på att kopplingen mellan å ena sidan institutioner och policy och å andra sidan företagande inte är entydig, och beror på vilken sorts företagare vi studerar. Politiker som vill gynna företagande genom reformer bör vara medvetna att den politik som leder till fler miljardärer och reformer som leder till en hög andel egenföretagare inte nödvändigtvis är desamma.


 

IFN Working Paper 893, ”Billionares”, är författat av Peter T. Leeson, professor i nationalekonomi vid George Mason University, samt Tino Sanandaji, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning. Vill du veta mer? Kontakta Tino Sanandaji, tino.sanandaji@ifn.se.


 

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se