Working Paper No. 897

Institutions and Venture Capital

Institutioner viktiga för en aktiv riskkapitalmarknad

Publicerad: 3 januari 2012, reviderad augusti 2012Antal sidor: 35Nyckelord: Financial market development; Institutions; IPOs; Labor markets; Legal environment; R&D; Taxation; Stock markets; Venture capitalJEL-koder: E02; G24; G28; N20; O16; O43; O57
Publicerad version

Institutions and Venture Capital Josh Lerner och Joacim Tåg


Under de senaste åren har allt fler länder utvecklat en lokalt aktiv riskkapital-
marknad för investeringar i innovativa småföretag (venture capital). Denna studie ger dels en översikt om vad forskningen har att säga om sambanden mellan riskkapitalinvesteringar och det institutionella ramverket och dels presenteras en fallstudie över utvecklingen i USA och i Sverige. Forskningen har lyft fram betydelsen av det juridiska ramverket, utvecklingen av finansmarknaderna, skattesystemet, arbetsmarknadsregleringar och statliga investeringar i forskning och utveckling. Sannolika förklaringar till att riskkapitalmarknaderna utvecklats långsammare i Sverige än i USA är en senare liberalisering av de finansiella marknaderna i Sverige, den svenska skattepolitiken samt strikta arbets-
marknadsregleringar i Sverige.

Initiativ från regeringar i syfte att stödja entreprenörskap har duggat tätt i finanskrisens spår. En del åtgärder har fokuserat på att understödja en aktiv riskkapitalmarknad för att hjälpa till med finansieringen för entreprenörsdrivna snabbväxande företag. Riskkapitalbolag kan sköta finansieringen väl då de är experter på att hantera intressekonflikter och informationsproblem som uppkommer när en osäker nystartad verksamhet skall finansieras. Riskkapitalbolag kan även bidra med kunskap, nätverk och erfarenhet om hur man får företag att växa.

De mest betydelsefulla institutionella ramverken
Utvecklingen av en aktiv riskkapitalmarknad kan stödjas genom ett välfungerande institutionellt ramverk. Forskningen har pekat på att följande faktorer är viktiga för riskkapitalbolag:

  1. ett juridiskt ramverk som möjliggör att effektiva kontrakt kan skrivas och upprätthållas.
  2. välfungerande aktiemarknader som ger möjlighet till avyttringar genom börsnotering.
  3. ett skattesystem som inte beskattar företag eller entreprenörer för hårt.
  4. arbetsmarknadsregleringar som inte bidrar till att öka kostnaderna för småföretag att anställa och säga upp anställda.
  5. närvaro av universitet och statliga satsningar på forskning och utveckling som genererar innovationer med kommersialiseringspotential.

Att samtliga dessa institutioner har betydelse finns det empiriskt stöd för, men de tydligaste indikationerna finns beträffande det juridiska ramverket och utvecklingen av finansmarknaderna.

Sverige släpade länge efter USA
Riskkapitalmarknaden i Sverige uppstod ungefär 30 år senare än i USA. Bidragande orsaker var avsaknaden av aktiemarknader för mindre företag, en skattepolitik som missgynnade investeringar i småföretag (med skatter upp till över 100 procent för entreprenörsinkomster), samt en arbetsmarknadspolitik som gjorde det dyrt för småföretag att anställa och säga upp personal. Trots en senare start har riskkapitalmarknaden i Sverige efter 1990-talets början utvecklats i rask takt och den är i dagens läge en av världens tio mest aktiva. Potentiella vägar att gå för att i fortsättningen understödja marknaden i Sverige inkluderar lägre beskattning av entreprenörsinkomster (lättnader av 3:12-reglerna), ett större fokus på ”flexicurity” i arbetsmarknadspolitiken (avskaffandet av LAS), samt införande av skattetransparenta organisationsformer som internationella investerare är bekväma med.



IFN Working Paper nr 897, "Institutions and Venture Capital", är författat av Josh Lerner (Harvard University) och Joacim Tåg (Institutet för Näringslivsforskning, IFN). Vill du veta mer? Kontakta Joacim Tåg på e-post: joacim.tag@ifn.se.

 

Joacim Tåg

Kontakt

Tel: 08 665 4524
joacim.tag@ifn.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se