Working Paper No. 900

When More Poor Means Less Poverty: On Income Inequality and Purchasing Power

Priser påverkas av inkomstfördelningen

Publicerad: 24 januari 2012Antal sidor: 14Nyckelord: Inequality; Poverty; Prices; Purchasing powerJEL-koder: D63; I30
Publicerad version

When More Poor Means Less Poverty: On Income Inequality and Purchasing Power Andreas Bergh och Therese Nilsson


De senaste årtiondena har inkomstskillnaderna ökat i de flesta rika länder. I denna uppsats konstaterar vi att ökade inkomstskillnader kan innebära en större marknad för varor som efterfrågas mer av låginkomsttagare, och att dessa varor då kan produceras billigare. Vi bekräftar sambandet genom att jämföra priset på ris och Big Mac i 77 länder. Resultatet visar på vikten av att beakta priser och konsumtion, snarare än bara inkomstskillnader, i beskrivningar av välståndsfördelningen i samhället.

Det har länge varit känt att inkomstskillnaderna i många rika länder ökat markant sedan 1980-talet. Samtidigt har flera studier visat att ojämlikheten i konsumtionsutgifter inte ökat lika mycket. Dessutom har flera forskare betonat att hushållens konsumtionsmönster varierar med inkomsten, och att det därför är viktigt att beakta prisstrukturen i ekonomin vid jämförelser av skillnader i ekonomiskt välbefinnande.
I denna uppsats visar vi teoretiskt under vilka förutsättningar låginkomsttagares köpkraft ökar vid ökade inkomstskillnader. När det finns fler fattiga, ökar efterfrågan på varor som främst efterfrågas vid låga inkomster. Detta driver fram ett ökat utbud av sådana varor och möjliggör produktion till lägre styckkostnad. Det finns flera exempel på att detta förekommer i praktiken: I Afrika har exempelvis varuhuskedjan Pick ’N Pay en strategi att expandera i fattiga delar av kontinenten och erbjuda låga priser. I USA fyller varuhuskedjan Walmart en liknande funktion. I Kina har tvättmaskinstillverkaren Haier utvecklat tvättmaskiner som också kan användas för att tvätta odlade rotfrukter, eftersom de fattiga på landsbygden har detta behov.

Priser på Big Mac och ris
Vi använder data från finansbolaget UBS som sammanställt hur många minuters arbete till en genomsnittlig timlön som krävs i olika städer för att den som arbetar ska kunna köpa en Big Mac-hamburgare respektive ett kilogram ris. Vi använder data för åren 1997 och 2009. Sambandet mellan inkomstojämlikhet och priser testas dels med olika typer av regressioner, där vi bland annat kontrollerar för tidsoberoende faktorer som vi inte kan observera. När vi korrigerar för landets allmänna inkomstnivå bekräftas vår teori genom att dessa varor visar sig vara billigare i länder med större inkomstspridning. Effekten blir tydligare när vi korrigerar för fler faktorer som kan tänkas påverka priserna.

Priser viktiga när inkomstskillnader studeras
Avslutningsvis konstaterar vi att inkomstfördelningen också kan påverka priserna i ekonomin på ett sätt som missgynnar låginkomsttagare. Det gäller exempelvis varor där utbudet är begränsat – såsom bostäder i attraktiva lägen. Större inkomstspridning betyder fler rika och sannolikt högre priser på dessa bostäder. Därmed bekräftas huvudresultatet i studien, att inkomstfördelningen i samhället inte automatiskt kan antas spegla fördelningen av köpkraft. Priser på de varor som konsumeras måste också beaktas.



IFN Working Paper 900, "When More Poor Means Less Poverty: On Income Inequality and Purchasing Power", är författat av Andreas Bergh, IFN och Therese Nilsson, IFN och Lunds universitet. Vill du veta mer? Kontakta Andreas Bergh, andreas.bergh@ifn.se
 

Andreas Bergh

Kontakt

Mobil: 070 779 0734
andreas.bergh@ifn.se

Therese Nilsson

Kontakt

Tel: 046 222 4643
Mobil: 073 396 7919
therese.nilsson@nek.l...

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se