Working Paper No. 903

Network Competition with Income Effects

Tjänar mobiloperatörerna på låga samtrafikavgifter?

Publicerad: 29 februari 2012, reviderad mars 2013 och januari 2014Antal sidor: 39Nyckelord: Income effects; Network competition; Profi…t neutrality; Second-degree price discriminiation; Termination-based discrimination.JEL-koder: L51; L96
Publicerad version

Network Competition with Income Effects Thomas Tangerås


Den gängse ekonomiska modellen för analys av konkurrensen på mobiltelemarknaden är bristfällig. Den kan till exempel inte förklara varför det är dyrare att ringa samtal mellan mobilnäten än inom mobilnäten. Denna forskningsrapport visar hur man kan åtgärda bristerna i grundmodellen genom att ta hänsyn till att hushållens inkomst påverkar hur mycket de använder sin telefon.

Mobiltelemarknaden skiljer sig på ett grundläggande sätt från de flesta andra marknader eftersom mobiloperatörerna både konkurrerar om kunder och samarbetar genom att ta emot samtal från varandras mobilnät. 

 

Telia måste till exempel betala en samtrafikavgift för samtal som de skickar till Telenor, som illustreras i figuren ovan. En hög samtrafikavgift driver upp Telias samtalskostnad och bidrar till att Telias kunder får betala ett högre samtalspris. Å andra sidan tjänar Telia på samtal i den motsatta riktningen, eftersom även Telia tar betalt av Telenor. Nettoresultatet av själva samtrafiken blir nära noll för båda bolagen ifall de tar ut snarlika samtrafikavgifter och det flödar ungefär lika många samtal i båda riktningar. Mobiloperatörerna är dock ingalunda likgiltiga till samtrafikavgiften. Höga samtrafikavgifter kan användas som ett verktyg för att upprätthålla gemensamt höga samtalspriser på marknaden. Detta utgör inte ett olagligt prissamarbete eftersom bolagen är skyldiga att bedriva samtrafik och har rätt att ta ut ersättning.
Höga samtrafikavgifter snedvrider konkurrensen och drabbar konsumenterna. Därför är samtrafikavgifterna reglerade i de flesta länder. I Sverige sätter Post- och Telestyrelsen (PTS) varje år ett tak på samtrafikavgiften som ska återspegla mobiloperatörernas kostnader. Syftet är att förhindra att mobiloperatörerna tar ut överpriser på samtrafik.

Den gängse ekonomiska förklaringsmodellen är bristfällig
I tidigare forskning på området kom man fram till att mobiloperatörerna inte har något att tjäna på att avtala om höga samtrafikavgifter. Höga samtrafikavgifter leder förvisso till ökade samtalspriser och därigenom högre vinster på själva samtalen. Å andra sidan blir det mera lönsamt för varje operatör att undvika att betala de höga samtrafikkostnaderna genom att sänka priset på abonnemang och därigenom locka över fler kunder till sitt eget nät. Höga samtrafikavgifter inbjuder därför till hårdare konkurrens om kunderna och låga abonnemangspriser. Enligt forskarnas ekonomiska modell var konkurrenseffekten den starkaste. Tvärtemot vad man föreställde sig, skulle det löna sig att avtala om väldigt låga samtrafikavgifter. En konsekvens av de låga samtrafikavgifterna vore ett lägre pris för samtal mellan näten än för samtal inom näten. I verkligheten är det dock dyrare att ringa samtal mellan mobilnäten än inom mobilnäten.

Kunder med hög inkomst ringer mer
Den gällande ekonomiska modellen bygger på det förenklande antagandet att den disponibla inkomsten inte påverkar hur många samtal man ringer. Empiriska studier pekar istället på att hushåll i högre inkomstklasser typiskt använder sin telefon oftare än hushåll med lägre inkomst. Eftersom abonnemangspriset påverkar inkomsten, torde även ändringar i priset på abonnemang påverka hur mycket kunderna ringer. Enligt studierna av efterfrågan på telefonsamtal medför en tioprocentig sänkning av abonnemangspriset uppskattningsvis en ökning i telefonerandet med en procent.

En faktor som begränsar företagens benägenhet att avtala om höga samtrafikavgifter är att kunderna ringer mindre när samtalen är dyrare. Höga samtrafikavgifter leder även till låga priser på abonnemang, att kunderna då får högre disponibel inkomst och därför ringer mera. Jag visar i denna forskningsrapport att den extra ökning i efterfrågan som uppstår till följd av inkomsteffekten i efterfrågan kan vara tillräcklig för att mobiloperatörerna ska önska höga samtrafikavgifter.

Basera avgiftstaket på KPI
Forskningsrapporten visar att mobiloperatörerna kan tjäna på höga samtrafikavgifter, vilket motsäger tidigare forskning på området. Företagen har därför incitament att överdriva sina kostnader för att på så sätt höja taket på de samtrafikavgifter bolagen får ta ut. Regleringen bör utformas för att ta hänsyn till detta. En lösning vore att grunda avgiftstaket på ett prisindex, till exempel konsumentprisindexet, i stället för på inrapporterade kostnader som PTS gör i dag.



IFN Working Paper nr 903, "Network Competition with Income Effects” är författad av Thomas P. Tangerås, IFN. Vill du veta mer? Kontakta Thomas per mejl: thomas.tangeras@ifn.se.
 

 

Thomas Tangerås

Kontakt

Tel: 08 665 4526
Mobil: 070 727 5448
thomas.tangeras@ifn.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se