Working Paper No. 904

The International Mobility of Billionaires

Internationell rörlighet bland miljardärer

Publicerad: 6 mars 2012Antal sidor: 9Nyckelord: Entrepreneurship; Migration; TaxesJEL-koder: F22; H20; L26
Publicerad version

The International Mobility of Billionaires Tino Sanandaji


I denna uppsats studeras dollarmiljardärers internationella rörlighet, både bland dem som ärvt sin förmögenhet och dem som skapat den själva, i regel genom entreprenörskap. Faktorer som påverkar exceptionellt rikas mobilitet är BNP per capita, kapitalskatter samt geografisk och kulturell närhet. Studien bekräftar att entreprenörskap är lokalt, det vill säga i regel sker i det land där företagaren är född och som han eller hon oftast har mest information om.

Få grupper är så icke-representativa för befolkningen som miljardärer. Det finns dock andra skäl att studera de exceptionellt rika, inte minst för att de är oproportionerligt viktiga i ekonomin. Miljardärer i t.ex. USA äger ca tre procent av nationalförmögenheten. Dessutom leder allmänhetens intresse för miljardärer till att det finns ovanligt detaljerade och kompletta data om denna grupp, inklusive var de bor. Dataserier som följer individer när de flyttar mellan länder är ovanliga, vilket gör miljardärerna extra intressanta som studieobjekt för internationell mobilitet.

Genom att använda tidskriften Forbes lista för perioden 1996-2010 identifieras 1625 miljardärer för vilka vi vet födelseland samt det land där de bor idag. Denna grupp delas in i de som ärvt sin förmögenhet samt de som tjänat ihop den själva. Den senare gruppen består nästan uteslutande av entreprenörer som startat företag. Dessa uppgifter över individer kombineras med data för 153 potentiella in- och utvandringsländer. Faktorer som kan påverka mobilitet inkluderar geografiskt avstånd, språk, kulturell närhet, ekonomisk standard, kapitalskatter samt marknadens storlek.

Få miljärder flyttar
Överlag visar det sig att relativ få miljardärer flyttar. Ca 13 procent av miljardärerna bor i ett annat land än där de är födda, vilket är en liknande andel som världens befolkning som helhet. Det land dit flest miljardärer flyttar är USA, som attraherat ca 60 invandrare och haft 13 utvandrare. Inkomster och skatter spelar roll: Ca 80 procent av miljardärer som flyttar rör sig från ett fattigare till ett rikare land och ca 70 procent av dem som flyttar gör det från ett land med högre skatt till ett land med lägre. Sverige har en ovanligt hög andel rika utvandrare till lågskatteländer, både bland dollarmiljardärer och bland dem som är miljardärer i kronor.

En enkel gravitationsmodell används för att studera miljardärernas flyttningsbeslut. Det visar sig som väntat att geografisk, språklig och kulturell närhet ökar sannolikheten för flytt. Marknadens storlek ökar dragningskraften på miljardärer som tjänat ihop sin egen förmögenhet. Kapitalskatter i det potentiella mottagarlandet spelar en statistiskt säkerställd roll för flyttbeslutet. Nästan en tredjedel av de miljardärer som flyttat har flyttat till länder definierade som skatteparadis, så som Hongkong, Schweiz, Monaco och Bermuda.

Entreprenörskap är lokalt
Ett överraskande resultat är hur få rika entreprenörer som flyttar, både överlag och till specifika invandrarländer som USA. Medierapportering lyfter ofta fram invandrare som entreprenörer i t.ex. Silicon Valley. Men det visar sig att invandrare inte är överrepresenterade som extremt framgångsriska entreprenörer i USA, utan kanske till och med något underrepresenterade. Denna slutsats är i linje med andra studier som fokuserar på just framgångsrika entreprenörer.

En förklaring kan vara att entreprenörskap är lokalt. Tidigare studier har visat att egenföretagare har avsevärt högre sannolikhet än anställda att arbeta i eller nära sin hemort. Orsaken kan vara att entreprenörer har mer information om sin hemmamarknad och därför har en nationell fördel. Denna typ av landspecifikt humankapital kan förklara varför entreprenörskap är så lokalt.


 

IFN Workinig Paper nr 904, "The International Mobility of Billionaires", är författat av Tino Sanandaji, Institutet för Näringslivsforskning. Vill du veta mer? Kontakta Tino på tino.sanandaji@ifn.se.
 

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se