Working Paper No. 907

Taxes and the Choice of Organizational Form by Entrepreneurs in Sweden

Påverkar skatten om man väljer fåmansbolag eller enskild firma?

Publicerad: 26 mars 2012Antal sidor: 42Nyckelord: Self-employment; Entrepreneurship; Taxation of closely-held businesses; Business organizational formJEL-koder: G32; H25; G38
Publicerad version

Taxes and the Choice of Organizational Form by Entrepreneurs in Sweden Karin Edmark och Roger Gordon


I denna uppsats beräknar vi den effektiva skattesatsen för inkomst från fåmansbolag respektive enskild firma. Vi finner att ägare av fåmansbolag ofta har lägre skatt jämfört med enskilda näringsidkare, särskilt efter att mer generösa regler infördes 2006. Skillnaden i skatt har lett till att fler företagare väljer fåmansbolag som organisationsform.

Skattereglerna för svenska småföretag är ofta föremål för debatt. Ett område som kritiserats särskilt starkt från företagarhåll är begränsningsreglerna för kapitalinkomst från fåmansbolag. Dessa regler infördes i samband med skattereformen 1991 och innebär att kapitalinkomster från fåmansbolag begränsas till ett belopp som avses motsvara en normal avkastning från det kapital man investerat i företaget.

Ändrade skatteregler för fåmansbolag
Som svar på kritiken ökades från och med 2006 och under de följande åren maxbeloppen för kapitalinkomster. Samtidigt sänkte man skattesatsen på dessa belopp från 30 till 20 procent. I denna uppsats visar vi att dessa regelförändringar har bidragit till att kraftigt sänka den effektiva skattesatsen för fåmansbolagsägare, i synnerhet för företag med höga kapitalnivåer och/eller lönesummor. Enskilda näringsidkare omfattades inte av skattelättnaderna 2006, och från och med 2006 har det därmed blivit mer och mer förmånligt skattemässigt att driva ett fåmansbolag jämfört med att vara enskild näringsidkare, åtminstone för företag med medelhöga eller höga inkomster.

Fler fåmansbolag med generösare skatteregler
Vi finner att dessa skatteskillnader har lett till att fler företagare väljer att driva sina företag som fåmansbolag istället för som enskild firma. Våra resultat tyder på att 1 procent högre inkomst efter skatt av att ha fåmansbolag istället för enskild firma, leder till att knappt 1 procent fler företagare väljer fåmansbolag som organisationsform. Effekten är starkare för företag med mer kapital och svagare för företag i servicesektorn.

Analysen genomförs med hjälp av data för enskilda näringsidkare och ägare av fåmansbolag i åldrarna 20–64 för perioden 2004–2008. Dessa data innehåller detaljerad information över inkomster och andra förhållanden på företags- och individnivå.



IFN Working Paper nr 907, "Taxes and the Choice of Organizational Form by Entrepreneurs in Sweden", är författat av Karin Edmark (Institutet för Näringslivsforskning) och Roger Gordon (University of California, San Diego). Vill du veta mer? Kontakta Karin Edmark på e-post: karin.edmark@ifn.se.
 

Karin Edmark

Kontakt

Mobil: 073 399 0592
karin.edmark@sofi.su.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se