Working Paper No. 909

University Entrepreneurship and Professor Privilege

Kommersialisering av universitetsuppfinningar

Publicerad: 27 mars 2012, reviderad 12 april och 21 december 2012Antal sidor: 35Nyckelord: Entrepreneurship; Professor privilege; Commercialization; StartupJEL-koder: L24; L26; O31;O38
Publicerad version

University Entrepreneurship and Professor Privilege Erika Färnstrand Damsgaard och Marie Thursby


Denna studie undersöker hur universitetsuppfinningar kommersialiseras och jämför två institutionella system: det amerikanska, där universitetet äger uppfinningarna, och det svenska, där det s.k. lärarundantaget ger universitetsforskaren äganderätten. Vår teoretiska modell visar att de institutionella skillnaderna kan leda till en situation där det svenska systemet genererar fler nystartade företag, medan det amerikanska systemet ger högre sannolikhet för att kommersialiseringarna lyckas.

Kommersialisering av universitetsuppfinningar har hamnat högt upp på den politiska agendan både i Europa och i USA. Flera europeiska länder har under senare år givit universiteten äganderätt till universitetsuppfinningar, dock inte Sverige. De svenska och amerikanska systemen skiljer sig därför åt på flera sätt. I USA har universiteten s.k. Technology Transfer Offices (TTOs) som har som uppgift att verka för kommersialisering och som fattar beslut om hur denna ska ske. Eventuella intäkter från kommersialiseringen delas sedan mellan universitetet och uppfinnaren. I Sverige är det uppfinnaren själv som väljer om hon eller han vill kommersialisera uppfinningen. Uppfinnaren har det fulla ansvaret för en kommersialisering, och behåller alla eventuella intäkter.

Institutionella skillnader kan ge olika kommersialiseringssätt
Vi konstruerar en teoretisk modell som kan fånga de institutionella skillnaderna mellan USA och Sverige. Vår modell visar att dessa skillnader kan påverka både hur en uppfinning kommersialiseras, och hur lyckosam kommersialiseringen blir. Vi finner att om etablerade företag har större kunskaper i kommersialisering än nystartade företag kommer det amerikanska universitetets TTO att i stor utsträckning licensiera uppfinningen till etablerade företag istället för att låta uppfinnaren starta ett eget företag. I Sverige däremot, kommer uppfinnaren vara relativt sett mer benägen att starta sitt eget företag. Modellen visar också att om så är fallet kommer sannolikheten för en lyckad kommersialisering att vara högre i USA än i Sverige.

Incitament kan påverka utfallet av kommersialiseringen
Om uppfinnaren själv har lättare att hitta etablerade företag som licenstagare till sin uppfinning än vad universitetets TTO har, kan sannolikheten för en lyckad kommersialisering istället vara högst i Sverige. Detta beror framförallt på att uppfinnaren i det svenska systemet i högre grad bidrar med sin expertis i utvecklingen av uppfinningen, eftersom hon eller han inte behöver dela intäkterna med universitetet.


 

IFN Working Paper nr 909, "University Entrepreneurship and Professor Privilege", är författat av Erika Färnstrand Damsgaard (Institutet för Näringslivsforskning) och Marie Thursby (Georgia Institute of Technology & NBER). Vill du veta mer? Kontakta Erika Färnstrand Damsgaard på e-post: erika.farnstrand.damsgaard@ifn.se.
 

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se