Working Paper No. 912

Liberalized Trade and Worker-Firm Matching

Globalisering påverkar matchningen på arbetsmarknaden

Publicerad: 3 april 2012Antal sidor: 13Nyckelord: Matching; Globalization; Firms; Workers; Multinational Enterprises; International TradeJEL-koder: F14, F16, J20
Publicerad version

Liberalized Trade and Worker-Firm Matching Carl Davidson, Fredrik Heyman, Steven Matusz, Fredrik Sjöholm och Susan Chun Zhu


Matchning mellan arbetstagare och företag är en fråga som röner stort intresse i såväl akademisk forskning som policykretsar. Däremot är vår förståelse för hur globalisering påverkar denna matchning begränsad. Det finns teoretiska skäl att förvänta sig att ökad globalisering förbättrar matchningen i branscher där ett land har en komparativ fördel och försämrar matchningen i branscher där landet inte har en komparativ fördel. Vi undersöker hur en ökad svensk öppenhet mot omvärlden har påverkat matchningen mellan svenska företag och svensk arbetskraft.

På en effektiv arbetsmarknad arbetar varje arbetstagare i det företag som bäst passar hans eller hennes kompetens. Kostnader för att hitta rätt bland företag kan dock göra att matchningen inte blir optimal. Om värdet av att ha exakt rätt person anställd är litet i förhållande till kostnaden att söka efter personal kan företag nöja sig med en tillräckligt bra person. Resultatet blir en ekonomi som verkar under sin maximala kapacitet. Att matchning mellan arbetstagare och arbetsgivare inte alltid är optimal är ett välkänt faktum. Det råder emellertid fortfarande osäkerhet kring vilka faktorer som påverkar matchningen. Speciellt lite är känt om globali-
seringens effekter. Vårt arbete i denna uppsats syftar till att öka vår förståelse kring just hur ökad globalisering påverkar matchning mellan arbetstagare och företag.

Hur kan förändringar i globalisering påverka matchning på arbetsmarknaden?
Vi utgår från en teori där arbetstagare antingen är hög- eller lågproduktiva och där företagen antingen är hög- eller lågteknologiska. En god matchning innebär att högproduktiva arbetstagare jobbar i högteknologiska företag. Sökkostnader gör emellertid att vissa högproduktiva arbetstagare kan acceptera jobb i lågteknologiska företag givet att löneskillnaden mellan låg- och högteknologiska företag inte är tillräckligt stor. En omfattande sökteoretisk litteratur har undersökt under vilka förutsättningar som en bra matchning sker på arbetsmarknaden. Samtidigt har empiriskt inriktade studier undersökt matchningsutfall på arbetsmarknaden för en rad olika länder. Parallellt har även kostnader för bristande matchning analyserats.

Ökad globalisering kommer i den teori som vi utgår ifrån att påverka matchningen mellan arbetstagare och företag, men på olika sätt i olika branscher. I exportorienterade branscher kommer minskade handelskostnader göra att högteknologiska företag ökar sin produktion och sina marginaler. De kan därigenom erbjuda högre löner och locka till sig ett större antal högproduktiva individer. Matchningen förbättras sålunda vilket är till gagn för den samlade produktionen i ekonomin.

I importkonkurrerande branscher minskar istället marginalerna, framförallt för högteknologiska företag. När marginalerna minskar, minskar också löneskillnaderna mellan hög- och lågteknologiska företag. Allt fler högproduktiva arbetstagare kommer att nöja sig med anställning i lågteknologiska företag. Matchningen försämras.

Globalisering har betydelse för sortering av anställda i olika företag
Vår empiriska analys utgår från dessa hypoteser kring globaliseringens effekter på matchning i exportorienterade och importkonkurrerande branscher. Vi undersöker frågan med hjälp av ett stort datamaterial med information om svenska arbetstagare och svenska företag under perioden 1995–2005.

I ett första steg räknar vi fram ett mått på matchning mellan företag och arbetstagare där både observerbara och icke-observerbara egenskaper beaktas. Detta mått på arbetsmarknadens matchning används sedan i steg två då vi undersöker om förändringar i graden av globalisering påverkar matchningen.

Vi finner i uppsatsen att det föreligger ett samband mellan globalisering och sortering av anställda i olika typer av företag. Mer specifikt finner vi ett positivt samband mellan ökad öppenhet för handel och graden av positiv matchning mellan företag och anställda. Detta samband med ökad globalisering finner vi i exportorienterade branscher. Däremot finner vi ingen effekt av förändringar i internationalisering på matchning i importkonkurrerande branscher.



IFN Working Paper nr 912, ”Liberalized Trade and Worker-Firm Matching”, är författat av Fredrik Heyman och Fredrik Sjöholm vid Institutet för Näringslivsforskning och Carl Davidson, Steven Matusz och Susan Chu Zhu vid Michigan State University. Vill du veta mer? Kontakta Fredrik Heyman på e-post fredrik.heyman@ifn.se eller Fredrik Sjöholm på e-post fredrik.sjoholm@nek.lu.se.
 

Fredrik Heyman

Kontakt

Tel: 08 665 4537
fredrik.heyman@ifn.se

Fredrik Sjöholm

Kontakt

Tel: 046 222 74 26
fredrik.sjoholm@nek.l...

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se