Working Paper No. 923

Female Representation but Male Rule? Party Competition and the Political Glass Ceiling

Ökad konkurrens ger fler kvinnor i politiken

Publicerad: 5 september 2012Antal sidor: 31Nyckelord: Careers in politics; Political competition; Supply of politiciansJEL-koder: J45; J16; J21; H10

Female Representation but Male Rule? Party Competition and the Political Glass Ceiling Olle Folke och Johanna Rickne


Kvinnor utgör ungefär hälften av Sveriges folkvalda, men andelen är betydligt lägre på mer inflytelserika poster, vilket gäller i samtliga partier. Vad som synbarligen framstår som en jämställd fördelning av makten i termer av antalet folkvalda män och kvinnor döljer i själva verket en stor skillnad i den faktiska graden av inflytande över den politiska processen. Vår studie visar att familjesituation, flytt från kommunen och förändringar på den privata arbetsmarknaden kan förklara ungefär en tredjedel av kvinnors nackdelar. Ingenting kan däremot förklaras av svagare formella meriter bland de kvinnliga politikerna.

Vårt tydligaste resultat är att konkurrens mellan de politiska partierna kan ge kvinnor politiska karriärer som nästan är i paritet med deras manliga kollegors. Eftersom analysen också visar att sådan konkurrens leder till en mer noggrann urvalsprocess för politiska kandidater, drar vi slutsatsen att kvinnor gynnas av meritokrati. När pressen ökar att välja de mest kvalificerade politikerna för att vinna valet, minskar utrymmet att förbise kompetenta kvinnor.

För att undersöka varför andelen kvinnor sjunker successivt på högre politiska ämbeten använder vi oss av ett omfattande datamaterial som innefattar alla svenska politiker under sex valperioder (1991–2010). För dessa personer har vi information om karakteristika som kan förväntas påverka deras egen motivation att göra politisk karriär (utbudsfaktorer). Vi har också mått på kvalifikationer som förväntas göra dem mer eftertraktade från partiets sida (efterfrågefaktorer).

Betydelsen av utbuds- och efterfrågefaktorer
En viktig förutsättning för att avancera i den politiska hierarkin är att skaffa politisk erfarenhet, vilket vi mäter med antalet valperioder som en person suttit i kommunfullmäktige. I den första delen av vår analys konstaterar vi att utbudsfaktorerna till viss del kan förklara kvinnors nackdel i termer av hur många perioder den genomsnittliga kvinnan och mannen stannar i kommunfullmäktige. Fler barn, flytt från kommunen, och förändringar i politikerns arbetssituation på den privata arbetsmarknaden har en större negativ effekt på kvinnors fortsatta engagemang i jämförelse med männens. Dock finner vi inte att efterfrågefaktorerna kan förklara någon del av detta samband. När vi tar hänsyn till faktorer så som utbildning, inkomst, personröster och tidigare erfarenhet ökar istället nackdelen. Kvinnor har inte sämre karriärutvecklingar på grund av svagare formella meriter, utan trots att de har bättre sådana. När vi kontrollerat för både utbuds- och efterfrågefaktorerna kvarstår en stor del av kvinnors nackdel i karriärlängd. Analysen visar att den genomsnittliga kvinnan hade 6 procents lägre sannolikhet att bli återvald jämfört med den genomsnittlige mannen under valen mellan 1991–2010.

Konkurrens, meritokrati och politiska ”outsiders”
Politiska system där politiker väljs baserat på hur vallistan är rangordnad ger de politiska partierna stor makt över vem som blir vald. Det är därför av intresse att studera hur partiorganisationer rekryterar personer till högre positioner under olika grad av yttre press. Här testar vi den ekonomiska principen att konkurrens leder till en ökad grad av meritokrati. Om en organisation utsätts för hård konkurrens minskar möjligheten för ”insiders” att säkra sina positioner. Istället blir det nödvändigt att främja personer som gör organisationen mer konkurrenskraftig och därmed ökar möjligheten för ”outsiders” att ta sig fram.

Politisk konkurrens ger jämställda karriärer
Vi undersöker hypotesen om graden av meritokrati i partiernas rekryteringsprocesser genom att jämföra Sveriges 290 kommuner över tid när det gäller graden av politisk konkurrens mellan partierna. Vi finner att kommuner med stor konkurrens, det vill säga när de politiska blocken varit ungefär jämnstora, haft mer jämställdhet mellan män och kvinnor när det gäller politikernas karriärutvecklingar. Där konkurrensen är som störst har kvinnor nästan en lika hög sannolikhet för återval som sina manliga kollegor. Däremot finner vi att kvinnors stora nackdel i politisk karriärlängd i huvudsak återfinns i kommuner där ettdera blocket har en stabil maktposition. I dessa kommuner bör, enligt vår studie, ytterligare fokus läggas på att skärpa graden av meritokrati i den politiska rekryteringsprocessen.



IFN Working Paper nr 923, "Female Representation but Male Rule? Party Competition and the Political Glass Ceiling", är författat av Olle Folke, Columbia University, SIPA och IFN, och Johanna Rickne, IFN och Uppsala Center for Labor Studies. Vill du veta mer? Kontakta Olle Folke, of2152@columbia.edu, eller Johanna Rickne, johanna.rickne@ifn.se.

 

Johanna Rickne

Kontakt

Mobil: 070 433 7388
johanna.rickne@ifn.se

Olle Folke

Kontakt

Mobil: 070 367 0242
olle.folke@statsvet.u...

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se