Working Paper No. 924

Labor Market Conditions and Social Insurance in China

Brist på arbetskraft ger fler kineser socialförsäkring

Publicerad: 5 september 2012Antal sidor: 32Nyckelord: Social insurance, Employer participation, Labor market tightness, People’s Republic of ChinaJEL-koder: J64; J65; D21
Publicerad version

Labor Market Conditions and Social Insurance in China Johanna Rickne


Det är av stor ekonomisk betydelse att Kina lyckas med sina reformer på socialförsäkringsområdet, både för de egna medborgarna och för den globala ekonomin. I denna studie används ett omfattande datamaterial för kinesiska företag för att undersöka om tillgången på arbetskraft påverkat företags beslut att delta i pensions-, sjukvårds-, och/eller arbetslöshetsförsäkring. Resultaten visar att ökad brist på arbetskraft har bidragit till ökat deltagande i samtliga försäkringar under perioden 2000‒2007.

Den kinesiska ekonomin har sedan den planekonomiska perioden varit uppdelad i två sektorer, en för städer och en för landsbygd. I städerna har medborgarna tillgång till en ”risskål av järn” i form av livstids anställning och en rad sociala förmåner från sina arbetsgivare. Sedan Maos död har landet genomfört ekonomiska reformer som radikalt förändrat tillgången till ekonomiskt stöd vid ålderdom, sjukdom och arbetslöshet.

Det system som nu är under uppbyggnad innebär att arbetsgivaren måste registrera sig hos myndigheterna för att delta, vilket innebär höga kostnader. För systemet som helhet kostar det i genomsnitt cirka 30 procent av företagets totala lönekostnad, vilket kan jämföras med 10 procent i USA och 23 procent Sverige. Tidigare studier har också visat att kinesiska företag, till skillnad från arbetsgivare i andra länder, inte kunnat ”vältra över” någon väsentlig del av kostnaden på de anställda i form av lägre lön. Systemets höga kostnader är ett huvudsakligt skäl till att det varit svårt att få företagen att delta. Att öka deltagandet är därför en viktig politisk prioritet.

Ekonomisk modernisering ger brist på arbetskraft
När ekonomier urbaniseras och övergår från jordbruksförsörjning till industriproduktion flyttar arbetskraft från landsbygden in till städerna. Så småningom förväntas denna ström sina av arbetskraft med låga löneanspråk, varvid löneläget stiger när konkurrensen om arbetskraften tilltar. I det kinesiska fallet ökade både arbetslösheten och företagens rapporterade lediga tjänster under studiens analysperiod, 2000‒2007.

Brist på arbetskraft ökar försäkringsgraden
Frågan som analyseras är om den ökade bristen på arbetskraft inneburit att företag blivit mer generösa när det gäller den icke-monetära delen av arbetstagarnas kompensation, det vill säga tillgången till socialförsäkringar. Analysen visar att detta varit fallet för de tre huvudsakliga försäkringsprogrammen: pensioner, sjukvårdsförsäkring och arbetslöshetsförsäkring.

I en utvidgad analys undersöks grupper av företag separat baserat på deras ägarskap (statligt, kollektivt, privat eller utländskt), utbildningsnivå på arbetskraften och facklig anslutning. Ett tydligt resultat är att de sektorer där deltagandet varit som svagast, alltså privata kinesiska företag, icke fackanslutna företag och de med många anställda med låg utbildning, påverkats mest av den ökade arbetskraftsbristen. Detta innebär att ytterligare modernisering av ekonomin kommer att öka deltagandet i de nya försäkringssystemen och bidra till ökad jämlikhet när det gäller skydd från inkomstbortfall.
 


IFN Working Paper nr 924, "Labor Market Conditions and Social Insurance in China", är författat av Johanna Rickne, IFN. Vill du veta mer? Kontakta Johanna Rickne, johanna.rickne@ifn.se

Johanna Rickne

Kontakt

Mobil: 070 433 7388
johanna.rickne@ifn.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se