Working Paper No. 931

The Headmaster Ritual: The Importance of Management for School Outcomes

Rektorn är viktig för både elever och lärare

Publicerad: 10 oktober 2012Antal sidor: 50Nyckelord: Principals, School ManagementJEL-koder: D10; I10; J10

The Headmaster Ritual: The Importance of Management for School Outcomes Anders Böhlmark, Erik Grönqvist och Jonas Vlachos


En rektor leder kunskapsintensiv organisation och har stor egen frihet. Rektorn har länge setts som viktig för hur en skola fungerar men det är ont om studier som på ett trovärdigt sätt påvisar detta empiriskt. Denna rapport visar att rektorns ledarskap påverkar elevernas studieresultat, skolans betygssättningsnormer, personalomsättning och långtidssjukskrivning bland lärarna. Däremot är det svårt att beskriva vad som ligger bakom att vissa rektorer lyckas bättre än andra.

Rektorer som byter skola analyseras
En rektor leder en stor och kunskapsintensiv organisation och har stor egen frihet. Dessutom har skolan många olika intressenter – huvudmän, statliga myndigheter, föräldrar, elever, personalen och deras representanter – vilket kan skapa mål- och intressekonflikter. Att rektorer skulle kunna utöva stort inflytande på en skola är därför troligt men svårt att undersöka empiriskt. Då skolor påverkas av en mängd yttre faktorer är det svårt att särskilja rektorns inflytande. Studien följer därför rektorer som byter skola och studerar vilket avtryck dessa bytesrektorer gör på de skolor som de leder.

Vi ser att rektorn spelar roll för elevernas kunskapsresultat. Om man gör tankeexperimentet att en skola har en rektor som är bland de 30 procent ”bästa” rektorerna istället för en rektor bland de 30 procent ”sämsta”, förbättras den genomsnittlige elevens resultat på de nationella proven med 3,5 procent och betygen med 1,5 procent. Detta motsvarar ungefär 7,5 respektive 3 meritpoäng (max 320, medel ca 210) och det är i samma storleksordning som tidigare forskning funnit för lärare, även om måtten inte är helt jämförbara.

Rektorn har också betydelse för hur lärarna sätter betyg, personalomsättning, långtidssjukskrivning och lönespridning samt för andelen obehöriga lärare och andelen manliga lärare på skolan.

Svårt att beskriva gott ledarskap
Vi studerar flera bakgrundsfaktorer, men det är svårt att se någon systematik i vilka rektorsegenskaper som är avgörande. Högutbildade rektorer verkar t.ex. bidra till högre betyg och högre andel godkända elever, men inte till bättre resultat på nationella proven. Rektorer med lärarexamen bidrar inte heller till att elever får högre studieresultat. Ledarskapsförmåga och IQ (mätt vid den militära mönstringen) tycks inte heller spela roll. Det är med andra ord svårt att dra några tydliga slutsatser om vilken bakgrund som är lämplig för den som ska leda en skola.

Rektorer tycks ha störst betydelse för medelbetyg och andelen godkända elever i små skolor, på friskolor och i kommuner där det finns stor skolkonkurrens. Detta kan bero på att rektorer på sådana skolor har större utrymme att sätta sin egen prägel på verksamheten, vilket dock kan vara både positivt och negativt.

Data från högstadieskolor
Rapporten bygger på ett datamaterial från 942 högstadieskolor under perioden 1996–2008 där 673 rektorer lett minst två olika skolor under minst två år. ”Bytesrektorerna” stannade 4,1 år per skola i genomsnitt. I studien mäts den systematiska påverkan varje bytesrektor har på de skolor han eller hon leder, i förhållande till när andra rektorer leder dessa skolor.



IFN Working Paper nr 931, "The headmaster ritual: The importance of management for school outcomes", är författat av Anders Böhlmark, SOFI, Stockholms universitet; Erik Grönqvist, IFAU; och Jonas Vlachos Nationalekonomiska institutionen vid Stockholms universitet och IFN. Kontakta jonas.vlachos@ne.su.se, 0708-933240 för mer information.
 

Jonas Vlachos

Kontakt

Tel: 08 16 30 46
Mobil: 070 893 3240
jonas.vlachos@ne.su.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se