Working Paper No. 936

Swedish Inheritance and Gift Taxation (1885–2004)

Hur hög var egentligen arvs- och gåvoskatten?

Publicerad: 7 november 2012, reviderad november 2013, oktober 2014 och augusti 2015Antal sidor: 55Nyckelord: Gift tax; Inheritance tax; Estate tax; Tax avoidance; Excess burden; Entrepreneurship; Ownership transfers of family firmsJEL-koder: H20; K34; D31
Publicerad version

Swedish Inheritance and Gift Taxation (1885–2004) Gunnar Du Rietz, Magnus Henrekson och Daniel Waldenström


Den svenska arvs- och gåvoskatten infördes under den hektiska industrialiseringsperioden i slutet av 1800-talet och avskaffades 2004. I denna studie presenteras en detaljerad beskrivning av reglerna som omgav skatten gällande skatteskalor, värderingsregler, avdragsmöjligheter och även den politiska bakgrunden för deras tillkomst. För första gången beräknas även hur stor skatten faktiskt var för arvtagare av såväl privata förmögenheter som familjeföretag under hela skattens existens. Resultaten visar att den effektiva arvsskattenivån varierat betydligt. De högsta skattesatserna sågs i början av 1970-talet då arvtagare till stora familjeföretag betalade nästan två tredjedelar av sitt arv i skatt.

Arvens betydelse för hushållens förmögenhetsuppbyggnad är viktig och den utgör därmed också en potentiellt sett viktig skattebas. Men motiven för att beskatta arv handlar lika mycket om en politisk vision om jämlikhet i möjligheter mellan medborgare, en rättviseprincip som inte står i enlighet med stora arvsöverföringar mellan generationer. För att kunna analysera betydelsen av arvsskatten som intäktskälla och fördelningspolitiskt instrument behövs god kännedom om dess utformning och utveckling över tid.

Hur beräknades arvs- och gåvoskatten?
En av studiens centrala empiriska bidrag är att redovisa den information som krävs för att kunna beräkna arvs- och gåvoskatten samt den kvarlåtenskapsskatt som fanns under 1940- och 50-talen. Studien redovisar alla de sammanlagt tretton olika skatteskalor som existerat, innehållande skattesatser och brytpunkter för arvsstorlekar för de mellan två och fyra klasser av arvtagare som lagstiftningen definierat.

Dessutom redovisas grundprinciperna för värdering av de tillgångar som ärvs. Medan värderingen av bostadshus och skogsmark varit förhållandevis konstant under perioden har lagstiftarna vid flera tillfällen justerat reglerna för värdering av aktier och familjföretag. En särskild kategori av tillgångar utgörs av försäkringstillgångar, vilka behandlats olika exempelvis beroende på om förmånstagare pekats ut eller inte.

De effektiva skattesatsernas utveckling
Studien redovisar även en uträkning av den effektiva skattesatsen för sju olika kategorier av arvtagare: arvtagare till en mindre, medelstor eller stor privat förmögenhet eller till ett litet, medelstort eller stort familjeföretag samt arvtagare till en förmögenhet motsvarande genomsnittsförmögenheten i hela befolkningen. Reglerna för privata förmögenheter och familjeföretag har följt varandra till stor del, men under 1970-talet infördes betydande värderingslättnader av familjeföretag vilket förändrar bilden.

Den effektiva skatten var förhållandevis låg för alla dessa kategorier av arvtagare fram till 1934 när genomsnittsskatten höjdes till 10–20 procent för arvtagare till medelstora och stora förmögenheter. Med början 1948 steg skattesatserna, gradvist för små arv och kraftfullt för stora arv. Toppen av beskattningsnivåerna nåddes under det tidiga 1970-talet då de högsta marginalskatterna var över 70 procent och de högsta genomsnittliga skattenivåerna kring 60 procent. Överföring av familjeföretag särbehandlades från denna tid på grund av omfattande begränsningsregler gällande värderingen av deras tillgångar; från mitten av 1970-talet upptogs endast en knapp tredjedel av företagens totala värde i den beskattningsbara kvarlåtenskapen.

En förhoppning är att dessa långa tidsserier med faktiskt betalda arvsskatter för olika arvtagare kommer att ligga till grund för annan forskning om bland annat de samhällsekonomiska effekterna av arvs- och gåvobeskattningen i Sverige.


IFN Working Paper nr 936, "Swedish Inheritance and Gift Taxation (1885–2004)", är författat av Gunnar Du Rietz (Institutet för Näringslivsforskning), Magnus Henrekson (Institutet för Näringslivsforskning) och Daniel Waldenström (Institutet för Näringslivsforskning och Nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet). Vill du veta mer? Kontakta Magnus Henrekson, magnus.henrekson@ifn.se, eller Daniel Waldenström, daniel.waldenstrom@nek.uu.se.

 

Magnus Henrekson

Kontakt

Tel: 08 665 4502
magnus.henrekson@ifn.se

Daniel Waldenström

Kontakt

Tel: +33-754844839
Mobil: 070 491 6082
daniel.waldenstrom@if...

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se