Working Paper No. 940

Scrapping a Wind Turbine: Policy Changes, Scrapping Incentives and Why Wind Turbines in Good Locations Get Scrapped First

Vindkraftverk skrotas innan de slits ut

Publicerad: 16 november 2012Antal sidor: 39Nyckelord: Wind power scrapping; Nordic electricity market; Cox regression modelJEL-koder: D22; D92; L94; O13; Q42
Publicerad version

Scrapping a Wind Turbine: Policy Changes, Scrapping Incentives and Why Wind Turbines in Good Locations Get Scrapped First Johannes Mauritzen


Tidigare studier har visat att endast en liten andel av alla vindkraftverk skrotas på grund av mekaniska fel eller förslitning. Det gör vindkraftverk mer lika datorer än bilar. Vindkraftverk skrotas vanligtvis för att ge utrymme för nyare, större och mer teknologiskt avancerade modeller. Livslängden på ett vindkraftverk är därmed inte främst en funktion av kvalitet. Istället beror den på teknologiska förändringar, subventioner och vindresurserna vid vindkraftverkets lokalisering. Detta har konsekvenser för utformning och implementering av subventioner för vindkraft.

Denna studie använder data för alla vindkraftverk byggda i Danmark från 1972 till juli 2012. Jag visar att valet av tidpunkt för skrotning av vindkraftverk påverkas av förändringar i subventionspolicy för vindkraft, samt policy som främjar avveckling av äldre vindkraftverk. Resultaten visar att vindkraftverk som är förlagda på blåsiga platser skrotas först.

Minskade subventioner ökar skrotningen
Minskade vindkraftssubventioner leder till att fler vindkraftverk skrotas, vilket visas i figuren nedan. Anledningen är att en ägare erhåller subventioner för en fastställd livslängd som baseras på när vindkraftverket installerades. När man tillkännager att subventionerna ska reduceras skyndar sig ägarna att installera nya och större vindkraftverk, innan de lägre subventionerna träder i kraft. Eftersom installation av ytterligare vindkraftverk tar tid – det krävs zonindelning och förberedelser av ny mark – beslutar många producenter att istället skrota de gamla verken för att ge utrymme åt de nya.

I figuren representerar de prickade vertikala linjerna de två tidpunkterna då subventionen reducerades. Skrotningarna ökade före sänkningen i början av 2000 och speciellt före sänkningen 2003. Det skuggade området visar perioder då subventionen var tillgänglig för ägare som skrotat sina äldre och mindre vindkraftverk. Dessa policyförändringar var högst effektiva.

Skrotningar av danska vindkraftverk och subventionspolicy, 1995–2012

 

Studiens huvudresultat är att turbiner på bättre, blåsigare platser tenderar att skrotas först. Detta beror på att teknologiska framsteg möjliggör större och mer produktiva vindkraftverk över tiden, vilket betyder att äldre verk placerade på blåsigare platser medför högre alternativkostnader.

Resultaten har betydelse för subventionernas utformning och tidpunkten för implementering. Om målsättningen med en policyförändring är att maximera produktionen måste en minskning av subventioner till vindkraftverk tillkännages i god tid. Då har ägarna tid att förbereda ny mark istället för att skrota de gamla verken.


IFN Working Paper nr 940, "Scrapping a Wind Turbine: Policy Changes, Scrapping Incentives and Why Wwind Turbines in Good Locations Get Scrapped First", är författat av Johannes Mauritzen, Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Vill du veta mer? Kontakta Johannes Mauritzen på e-post: johannes.mauritzen@ifn.se.

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se