Working Paper No. 944

The Psychology of the Entrepreneur and the Gender Gap in Entrepreneurship

Är entreprenörskap jämlikt?

Publicerad: 29 november 2012, reviderad oktober 2013Antal sidor: 46Nyckelord: Entrepreneurship; Self-employment; Gender differences; Personality traitsJEL-koder: D03; D80; J16; L26

The Psychology of the Entrepreneur and the Gender Gap in Entrepreneurship Ola Bengtsson, Tino Sanandaji och Magnus Johannesson



 

En fråga som diskuteras flitigt är hur könsskillnader på arbetsmarknaden kan minskas. Bortom det ideologiska argumentet att könsskillnader är i sig orättvisa och felaktiga, finns argumentet att könsskillnader i yrkesval kan medföra stora samhällsekonomiska kostnader. En sådan kostnad är att individer av ett visst kön kanske systematiskt väljer bort ett yrke – på grund av att detta yrke domineras av det motsatta könet – som skulle passa bra med deras intressen, personlighet och färdigheter. På detta sätt kan könsskillnader i yrkesval medföra att delar av den arbetsföra befolkningen inte har en sysselsättning som passar dem, vilket i sin tur sänker landets produktivitet och hämmar dess ekonomiska tillväxt.

Entreprenörskap är ett yrkesval där könsskillnaderna är stora. Faktum är att de flesta entreprenörer i såväl Sverige som i andra länder är män. Aggregerad statistik från den svenska arbetsmarknaden illustrerar tydligt denna könsskillnad. Om man definierar en person som entreprenör om han eller hon driver ett eget företag så är 15 % av arbetsföra svenska män entreprenörer, medan motsvarande andel för kvinnor är endast 6 %. Denna könsskillnad förstärks om man istället använder en snävare, och därmed möjligen bättre, definition av entreprenör: 6 % av arbetsföra svenska män driver företag som har anställda, jämfört med endast 2 % av kvinnorna.

Kan könsskillnader i personlighet vara en förklaring?
I denna studie undersöks huruvida könsskillnaden i entreprenörskap kan, till viss del, bero på att en större andel män än kvinnor har personlighetsdrag som är vanligare hos entreprenörer. Studien försöker inte förklara varför det finns skillnader i personlighetsdrag mellan män och kvinnor. Bidragande orsaker kan till exempel vara normbildning i barndomen, delvis medfödda skillnader eller sociala könsroller. Studien undersöker konsekvensen av de personlighetsdrag som kan observeras i vuxen ålder, oavsett hur de uppstått.

Studien är unik på tre sätt. För det första besvarar vi vår frågeställning rent empiriskt. Det innebär att vi inte utgår från någon förutfattad uppfattning om skillnaden i personlighet (mellan män och kvinnor respektive mellan entreprenörer och individer med andra yrken), utan använder oss enbart av statistiska metoder för att uppskatta de skillnader visar sig finnas i data. För det andra utför vi vår analys på mycket detaljerad enkätdata som täcker ett stort antal svenskar, ungefär 7 000 personer. En begränsning i vår analys är att vi studerar endast individer som är tvillingar och mellan 51 och 65 år gamla. För det tredje kan vi särskilja mellan ”riktiga” entreprenörer, vars företag fokuserar på innovation och har tillväxt som mål, från andra egenföretagare som driver egna företag av andra anledningar (tex rörmokare, jurister och lastbilschaufförer). Vår studie visar att denna skillnad är viktig.

Baserat på våra enkätdata klassificerar vi för varje individ enligt 14 olika personlighetsdrag. Något förenklat fångar fyra personlighetsdrag hur pass villig en individ är att ta kalkylerbara risker och hantera osäkerhet, fem drag hur pass marknadsdriven en individ är, och övriga drag hur pass utåtriktad och fatalistisk individen är. Dessa personlighetsdrag, som beskrivs i detalj i vår uppsats, har visat sig vara viktiga för ekonomiskt beslutsfattande i tidigare akademiska studier. Den statistiska analysen i vår uppsats följer tre steg:

Det första steget visar att kvinnor och män har markant olika personlighet. Vi finner statistiskt säkerhetsställda skillnader för 11 av de 14 personlighetsdrag vi analyserar. Jämfört med kvinnor är män mer benägna att ta kalkylerbara risker men mindre benägna att hantera osäkerhet. Män har också generellt en personlighet som är mer marknadsdriven, mindre fatalistisk och mindre utåtriktad.

Det andra steget i vår analys visar att entreprenörer har markant olika personlighet från individer med andra yrkesval. Vi finner statistiskt säkerhetsställda skillnader för 8 av de 14 personlighetsdrag vi studerar. Jämfört med andra yrkesgrupper är entreprenörer mer benägna att ta kalkylerbara risker och hantera osäkerhet, mer marknadsdrivna, mindre fatalistiska och mer utåtriktade. Ett viktigt resultat är att de flesta av dessa unika personlighetsdrag som återfinns hos entreprenörer återfinns inte hos andra egenföretagare. Vår analys visar alltså att det är centralt att studera just ”riktiga” entreprenörer om man vill studera entreprenörskapets personlighet.

Personlighet har betydelse, men andra förklaringar är viktiga
Det tredje steget i vår analys är besvara vår frågeställning: kan könsskillnaden i entreprenörskap förklaras av att män har en mer entreprenörsinriktad personlighet? Baserat på våra tidigare analyssteg kan vi notera att mäns personlighet inte entydigt gör de mer sannolika att vara entreprenörer. Förvisso är fler män är entreprenörer på grund av deras större tolerans för kalkylerbara risker, men fler kvinnor är entreprenörer på grund av deras större tolerans för osäkerhet. På liknande sätt är fler män är entreprenörer på grund av deras mindre fatalistiska synsätt, men fler kvinnor är entreprenörer på grund av de är mer utåtriktade. Beroende på mätmetod finner vi att mellan en fjärdedel och en tredjedel av det faktum att fler män än kvinnor är entreprenörer kan förklaras av att män har en mer entreprenörsinriktad personlighet.

En rimlig tolkning av detta huvudresultat är att personlighet är en viktig förklaring men att även andra förklaringar är viktiga. I syfte att effektivt uppmuntra kvinnors entreprenörskap är det viktigt att förstå varför det överhuvudtaget finns könsskillnader i entreprenörskap. En slutsats är att könsskillnader i entreprenörskap skulle minska om kvinnor uppmuntras att vara mer marknadsinriktade och mer riskbenägna.


IFN Working Paper nr 944, "The Psychology of the Entrepreneur and the Gender Gap in Entrepreneurship", är författat av Ola Bengtsson (Lunds universitet och IFN), Tino Sanandaji (IFN och University of Chicago) och Magnus Johannesson (Handelshögskolan i Stockholm). Vill du veta mer? Kontakta Tino på tino.sanandaji@ifn.se.

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se