Working Paper No. 946

Trust Issues: Evidence from Second Generation Immigrants

Tillit överförs mellan generationer

Publicerad: 19 december 2012Antal sidor: 31Nyckelord: Intergenerational transmission; Trust; Immigrants; Cultural transmission; Integration of immigrantsJEL-koder: D13; D83; J62; Z13
Publicerad version

Trust Issues: Evidence from Second Generation Immigrants Martin Ljunge


Tillit har en stark koppling till goda utfall. Länder med hög tillit har högre inkomst och bättre fungerande institutioner. Vi vet dock inte så mycket om hur tillit uppstår. I den här artikeln studeras hur tillit överförs mellan generationerna. Jag finner en stark överföring av tillit genom modern och att effekten är starkast i norra Europa.

Andra generationens invandrare undersöks
Denna studie analyserar tillit bland andra generationens invandrare i 29 europeiska länder. Deras föräldrar har ursprung i 87 länder. Jag studerar den andra generationen inom deras födelseland och relaterar deras tillit till den genomsnittliga tilliten i deras föräldrars ursprungsländer. Det innebär att jag jämför om andra generationens invandrare i, säg, Frankrike som härstammar från exempelvis Sverige, ett land med hög tillit, uttrycker högre tillit än de i Frankrike som härstammar från exempelvis Italien, ett land med lägre tillit. Att jag studerar individer inom deras födelseland innebär att jag tar hänsyn till alla gemensamma faktorer som påverkar tilliten i det landet, till exempel den genomsnittliga tilliten bland den allmänna befolkningen.

Modern har central betydelse
Resultaten visar att de som har en moder från ett land med hög tillit uttrycker större tillit än de med en moder från ett land med låg tillit. Sambandet på faderns sida är däremot svagt. Det tyder på att förklaringen inte är en gen för tillit, utan att det finns en social komponent i överföringen av tillit.

Överföringen av tillit mellan generationerna är starkare i norra Europa. Resultaten pekar mot en starkare överföring av tillit bland dem som härstammar från mer utvecklade länder, men skillnaderna mellan bakgrund försvinner för personer som bor i norra Europa. Resultaten tyder på en interaktion mellan kulturell bakgrund och nuvarande institutioner där uppbyggnaden av tillit i norra Europa är en lång process, medan det är en snabb anpassning till förtroendenivåer i södra och östra Europa.

Språkstruktur påverkar tillit
Jag studerar även hur språkstrukturen i ursprungsländerna formar den genomsnittliga tilliten i dessa länder. En skillnad mellan språk är om man kan göra skillnad i andra person singularis baserat på förhållandet mellan två personer. På svenska är det möjligt med hjälp av ”du” och ”ni”. På engelska finns ingen sådan skillnad. Svenska tillåter alltså att man gör skillnad på var personer befinner sig i samhällshierarkin. En sådan skillnad kan tänkas vara skadlig för tillit. En annan aspekt är om det är tillåtet att utesluta pronomen i meningar. I svenska måste man använda pronomen (”Jag skriver...”) medan det på t.ex. italienska går att utesluta pronomen. Att ett språk kräver att pronomen används kan leda till ett större fokus på individens rättigheter vilket kan främja tillit. Jag finner att dessa språkregler har en stark påverkan på tilliten i ursprungsländerna. När jag använder den del av tilliten i ursprungslandet som förutspås av språkreglerna så finner jag även här en stark effekt på tilliten bland andra generationens invandrare.


IFN Working Paper nr 946, "Trust Issues: Evidence from Second Generation Immigrants", är författat av Martin Ljunge, Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Vill du veta mer? Kontakta Martin Ljunge på e-post: martin.ljunge@ifn.se.

Martin Ljunge

Kontakt

Tel: 08 665 4517
martin.ljunge@ifn.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se