Working Paper No. 964

Risk Aversion Relates to Cognitive Ability: Fact or Fiction?

Smartare personer tar mer riskfyllda beslut: fakta eller fiktion?

Publicerad: 17 april 2013Antal sidor: 37Nyckelord: Risk preference; Cognitive ability; Experiment; NoiseJEL-koder: C81; C91; D12; D81

Risk Aversion Relates to Cognitive Ability: Fact or Fiction? Ola Andersson, Jean-Robert Tyran, Erik Wengström och Håkan J. Holm


Online appendix

Vi tar riskfyllda beslut varje dag. Det kan gälla allt från hur man kör i trafiken till finansiella beslut om besparingar. Tidigare studier har visat att personer med hög kognitiv förmåga tar mer riskfyllda beslut. I denna studie visar vi att detta samband är falskt. Mer specifikt visar vi att personer med låg kognitiv förmåga gör fler misstag och att detta ger upphov till ett falskt positivt samband mellan kognitiv förmåga och riskfyllt beteende.

Information om vad som förklarar riskfyllt beteende har viktiga policyimplikationer. Om det positiva sambandet mellan kognitiv förmåga och riskfyllt beteende är sant, finns inget mandat för inblandning i hur personer tar riskfyllda beslut. Alla individers beslut reflekterar då deras riskattityd och personer med hög kognitiv förmåga har högre risktolerans. Men om sambandet är falskt, vilket vi påvisar, finns ett mandat för inblandning då personer med låg kognitiv förmåga gör fler misstag och har svårt att ta beslut som är i linje med deras riskattityder och således går miste om välbefinnande. För att minska denna välfärdsförlust kan policyprogram med syfte att öka populationens finansiella förståelse och räknefärdighet vara lämpliga och kanske speciellt om de är riktade till dem med låg kognitiv förmåga.

Tidigare studier beaktar inte att människor gör misstag
En central fråga inom ekonomisk forskning är vad som förklarar hur personer tar riskfyllda beslut. Tillsammans med kön och ålder har kognitiv förmåga lyfts fram som en potentiell förklaring hur individer tar sådana beslut. Under senare år har en handfull studier visat att personer med hög kognitiv förmåga tar mer riskfyllda beslut i experimentella situationer med faktiska pengar. I dessa studier låter man personer fatta en uppsättning beslut mellan mer eller mindre riskfyllda lotterier. Genom att studera hur personerna väljer kan man uppskatta deras attityd till risk och med information om t.ex. kognitiv förmåga kan man se hur denna samvarierar med riskattityder. Ett potentiellt problem är att personer med låg kognitiv förmåga har svårare att bedöma riskfyllda beslut vilket leder till att de i större utsträckning gör misstag. Om man inte tar hänsyn till dessa misstag när man uppskattar individers riskattityder kan detta ge upphov till felaktiga slutsatser.

Experimentella data från Danmark
I denna uppsats formulerar vi en teoretisk modell där personer med låg kognitiv förmåga är mer benägna att göra misstag när de tar riskfyllda beslut. Vi visar att beroende på vilka riskfyllda beslut som individerna möter så kan en person med låg kognitiv förmåga ta beslut som tyder på lägre eller högre risktolerans än en person med hög kognitiv förmåga trots att de båda har samma sanna riskattityd.

Vi genomför också två ekonomiska experiment på ett stort urval av den danska befolkningen. I linje med vår teoretiska modell visar vi att individer med låg kognitiv förmåga framstår som mer eller mindre risktoleranta beroende på vilka riskfyllda beslut de möter. Detta tyder på att det tidigare etablerade sambandet mellan kognitiv förmåga och risktolerans är falskt. Som ytterligare bevis för vår tes skattar vi vår teoretiska modell med hjälp av data från våra experiment och finner att det finns ett statistiskt säkerställt negativt samband mellan kognitiv förmåga och sannolikheten att göra misstag men inget samband mellan kognitiv förmåga och riskattityd.


IFN Working Paper nr 964, "Risk Aversion Relates to Cognitive Ability: Fact or Fiction?", är författat av Ola Andersson (IFN), Jean-Robert Tyran (Wiens universitet och Köpenhamns universitet), Erik Wengström (Lunds universitet och Köpenhamns universitet) och Håkan J. Holm (Lunds universitet). Kontakta Ola Andersson, ola.andersson@ifn.se, om du vill veta mer.

Ola Andersson

Kontakt

Tel: 08 665 45 21
Mobil: 070 432 2450
ola.andersson@ifn.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se