Working Paper No. 967

Social Capital and the Family: Evidence that Strong Family Ties Cultivate Civic Virtues

Starka familjeband formar goda medborgare

Publicerad: 4 juni 2013Antal sidor: 45Nyckelord: Family ties; Civic; Family values; Cultural transmission; Altruism; Social capitalJEL-koder: A13; H26; P16; Z13
Publicerad version

Social Capital and the Family: Evidence that Strong Family Ties Cultivate Civic Virtues Martin Ljunge


I denna studie analyseras sambandet mellan å ena sidan starka familjeband och å andra sidan attityder avseende skatte- och bidragsfusk, lögner och mutor. Det visar sig att individer med starkare familjeband i större utstäckning ogillar handlingar som ger personlig vinning på andras bekostnad. Resultaten tyder på att starka familjer är viktiga för att fostra individer att bete sig moraliskt mot alla i samhället och inte bara ta hänsyn till den egna familjen.

Familjen är en viktig institution för att bygga socialt kapital. Detta är dock ingalunda en självklar slutsats då många forskare har menat att starka familjeband bygger upp en vi-mot-dem-mentalitet. Ett viktigt exempel på detta är den ”amoraliska familism” som statsvetaren Edward Banfield beskriver i sin studie av en liten by i södra Italien. I byn finns starka familjer som verkar göra allt för att kortsiktigt förbättra den egna familjens materiella välfärd utan hänsyn till andra. Denna observation har generaliserats till att gälla starka familjeband i allmänhet.

Starka familjeband främjar mer hänsyn
Jag finner dock motsatsen: personer med starka familjeband utrycker större hänsyn för andra. Resultaten ger stöd för den tes som den inflytelserika statsvetaren James Q. Wilson lanserat. Wilson menar att familjen spelar en avgörande roll för att forma moraliska och omtänksamma individer. Föräldrar främjar barnens altruism genom att förmedla medkänsla, en känsla av att styra sitt eget öde genom att utveckla självkontroll och pålitlighet genom dygder.

Jag finner stöd för Wilsons argument. Individer som har starkare familjeband uttrycker en större vilja att hjälpa andra. De anser att deras öde vilar mer i deras egna händer och de ogillar mer olika typer av fusk, t.ex. att någon åker kollektivt utan att betala. De med starkare band tycker även att det är viktigare att barn uppträder väl, samt att de lär sig tolerans och respekt gentemot andra människor. Studien inkluderar personer från 83 länder i alla världsdelar (European and World Values Survey), där jag jämfört familjeband och attityder inom varje land.

Härkomst avgörande för andra generationens invandrare
Även andra generationens invandrare i 29 europeiska länder (European Social Survey) har studerats. De med föräldrar födda i länder med starkare familjeband är mer altruistiska än de med härkomst från länder med svagare familjeband. De med starkare familjeband har i mindre utsträckning överdrivit eller fuskat med skadeanmälningar till försäkringsbolag eller betalat kontant för att undvika att betala skatt för varor eller tjänster individen köpt. Metoden att studera andra generationens invandrare ger en tydlig kausal riktning på sambanden från familjeband till altruistiska attityder och försäkringsfusk. Styrkan på familjebanden mäts i en annan miljö än den där andra generationens invandrare lever.

Starkare samband i demokratiska länder
Sambandet mellan familjeband och attityder gentemot skattefusk är starkare för mer utvecklade och demokratiska länder. Resultaten indikerar att familjen är extra viktig för att forma goda medborgare i mer demokratiska länder. Här finns även nyckeln till Wilsons och Banfields motsatta perspektiv på familjens betydelse. Byn som Banfield studerade hade inte bara starka familjeband, den var också mycket fattig och hade undermåliga politiska institutioner. Det är möjligt att starka familjeband leder till en ”amoralisk familism” i en sådan miljö. Mina resultat indikerar dock att Banfields resultat inte kan generaliseras till andra miljöer med högre inkomst och bättre fungerande institutioner. Där finner jag att starka familjeband kan främja goda medborgare.

Resultaten är relevanta för svenska beslutsfattare. Det kan finnas en baksida med att det allmänna tar över uppgifter som traditionellt vilat på familjen. En sådan utveckling kan leda till att familjeband luckras upp, vilket kan göra det svårare att fostra goda medborgare som ogillar att dribbla med skatten och som inte söker bidrag de inte har rätt till.


IFN Working Paper nr 967, "Social Capital and the Family: Evidence that Strong Family Ties Cultivate Civic Virtues", är författat av Martin Ljunge, Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Vill du veta mer? Kontakta Martin Ljunge på martin.ljunge@ifn.se

Martin Ljunge

Kontakt

Tel: 08 665 4517
martin.ljunge@ifn.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se