Working Paper No. 968

Renewable Electricity Policy and Market Integration

Nationella styrmedel för förnybar elproduktion i konflikt med mål om inre europeisk elmarknad

Publicerad: 27 juni 2013, reviderad januari 2014Antal sidor: 28Nyckelord: Market integration; Renewable electricity; Trade policy; Transmission investmentJEL-koder: D23; F15; Q48; Q56
Publicerad version

Renewable Electricity Policy and Market Integration Thomas Tangerås


Styrmedel för att uppnå nationella förnybarhetsmål kan även användas i handelspolitiskt syfte. Nationella hänsyn snedvrider elpriserna, leder till underinvesteringar i internationell nätkapacitet och därmed otillräcklig marknadsintegration. Omställningen till en grön ekonomi står därför i motsats till målsättningen om en inre europeisk elmarknad. Ökad harmonisering och minskning av mängden styrmedel skulle höja marknadseffektiviteten och förbättra marknadsintegrationen.

En gemensam inre elmarknad utgör en av hörnstenarna i EU:s energipolitik. En annan fundamental målsättning är att omvandla EU till en ”grön” ekonomi baserad på en stabil och miljövänlig energiförsörjning. Som ett led i omvandlingen har EU pålagt de enskilda medlemsländerna nationella målsättningar för sin förnybara energiproduktion. För Sverige ligger denna på 50 procent som andel av den totala energiförbrukningen. Varje enskilt medlemsland kan emellertid självt bestämma hur man ska uppnå sin målsättning.

El står för en betydande andel av medlemsländernas energiförbrukning och utgör 20 procent för EU som helhet. För att uppnå sina förnybarhetsmål har de flesta länder därför infört olika typer av styrmedel för att höja andelen förnybar elproduktion.

Nationella hänsyn ger otillräcklig marknadsintegration
I denna forskningsrapport utvecklas en teori som visar hur länderna kan använda styrmedel för att uppnå alternativa nationella målsättningar. I ett elimporterande land driver subventioner till förnybar elproduktion ner elpriset och ger en handelspolitisk vinst varvid konsumenterna i hemlandet får billigare el. I ett elexporterande land driver skatter på icke-förnybar elproduktion upp elpriset och ger en handelspolitisk vinst genom att hemlandets producenter erhåller ett högre pris för sin el.

Ägarna till de internationella nätförbindelserna gör sina vinster på de flaskhalsintäkter som uppstår till följd av att de kan köpa el till ett lågt pris i ett land och sälja den till en högre pris i ett annat. Mindre skillnader mellan import- och exportpriser reducerar flaskhalsintäkterna och gör det mindre lönsamt att bygga elnät mellan länderna. Enligt teorin finns alltså en motsättning mellan marknadsintegration och de styrmedel som enskilda länder väljer för att uppnå sina förnybarhetsmål.

Stöd till utbyggnad av internationell nätöverföring kan vara nödvändigt
Flaskhalsintäkterna återspeglar normalt inte det samhällsekonomiska värdet av nätverksutbyggnad då de nationella stödsystemen snedvrider elpriserna. Det finns därför fog för att korrigera även nätinvesteringar och inte endast förnybar elproduktion såsom är fallet inom EU i dag.

Harmonisering och transparens förbättrar marknadens funktion
Den höga graden av frihet i valet av styrmedel utgör grogrunden för de problem med marknadsintegration som uppstår på en marknad där medlemsländerna själva bestämmer hur man ska uppnå sina nationella förnybarhetsmål. En harmonisering och minskning av tillgängliga styrmedel skulle höja effektiviteten och förbättra marknadsintegrationen. 


IFN Working Paper nr 968, ”Renewable Electricity Policy and Market Integration”,  är författat av Thomas P. Tangerås, verksam inom IFN:s forskningsprogram Elmarknadens ekonomi. Vill du veta mer? Kontakta Thomas Tangerås på thomas.tangeras@ifn.se.

Thomas Tangerås

Kontakt

Tel: 08 665 4526
Mobil: 070 727 5448
thomas.tangeras@ifn.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se