Working Paper No. 979

The Time WTO Panels Require to Issue Reports

Varför tar beslut från WTO-paneler så lång tid?

Publicerad: 24 september 2013Antal sidor: 40Nyckelord: WTO panels; WTO dispute settlementJEL-koder: F13; K33

The Time WTO Panels Require to Issue Reports Henrik Horn


En problematisk aspekt av WTO:s dispytmekanism är att domstolsbeslut på den lägre nivån oftast tar väsentligt längre tid att fatta än vad avtalet stipulerar. Samtidigt varierar tiden som dessa paneler kräver väsentligt. Denna studie pekar på att variationen till del beror på skillnader i den arbetsvolym som läggs på panelerna, men till del också på att vissa paneler måste hantera frågor som är legalt eller politiskt komplexa.

En central aspekt av World Trade Organization (WTO) är dess tvistelösningssystem. När en dispyt tas till WTO behandlas den först av en för dispyten sammansatt ”panel”, normalt bestående av tre personer. Det är en utbredd uppfattning att WTO-paneler ofta har svårigheter att klara sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt och att dessa problem tenderar att bli värre över tiden. Ett påstått symptom på dessa svårigheter är det faktum att panelbeslut typiskt tar väsentligt längre tid än 6 eller 9 månader som avtalet stipulerar. I praktiken tar istället många paneler flera år, vilket är otillfredsställande då det i åratal fördröjer undanröjande av illegala handelshinder. Panelerna skiljer sig dock kraftigt i hur mycket tid de kräver för att presentera sina domar. För att kunna utforma förslag till hur panelsystemet bör förändras är det därför angeläget att förstå dessa skillnader.

Omfattning och komplexitet orsakar fördröjning
Denna studie utgår från att man kan tänka sig åtminstone två olika skäl till att tidsåtgången varierar för panelerna. Ett är att arbetsbördan skiljer sig i kvantitativt avseende. Vissa paneler har haft en stor mängd beslut att fatta, medan andra bara ett fåtal.

Den andra källan till svårigheter för panelerna är beslutens komplexitet, och även här skiljer sig panelernas arbetsuppgifter avsevärt. Komplexiteten kan ha flera olika källor. En sådan är legal komplexitet p.g.a. att det finns få prejudikat från tidigare domar. Detta är sannolikt ett problem framför allt för de nya lagar och avtal som tillkom i samband med att WTO skapades 1995. Många av dessa behandlar inhemska politikinstrument med handelsbegränsande effekter, som t.ex. vissa regleringar av produktsäkerhet, produktstandarder, livsmedelshygien, etc. En andra källa till komplexitet är att fallet behandlar tekniskt, vetenskapsmässigt eller ekonomiskt svårförståeliga förhållanden. En tredje källa är att dispyterna är politiskt svårhanterliga; t.ex. känner WTO-domstolar sannolikt ett tryck på sig att ”hamna rätt” när det gäller beslut om miljöfrågor eller om jordbruk.

Samtliga WTO-domar studeras
För att belysa variationen i den tid som paneler kräver används i denna studie data för samtliga WTO-domar 1995−2012. Ett antal olika modellspecifikationer och skattningsmetoder används. Studien finner att den tid som panelerna kräver samvarierar med såväl kvantitetsmåttet för arbetsbelastningen som med vissa av komplexitetsmåtten, även när man tar i beaktande att panelerna skiljer sig vad gäller panelisternas tidigare erfarenheter. Vad gäller komplexitet är det främst jordbruksdispyter som tar tid, men även dispyter om inhemska politikinstrument. En mer generell slutsats är att det spelar mycket stor roll för resultaten huruvida man inkluderar ett fåtal dispyter som är extrema i vissa avseenden. Avgörande är alltså om dessa bör ses som anomalier och därför inte inkluderas i dessa typer av studier, eller om de tvärtom bör ses som särskilt tydliga exempel på det problem som man uppfattar finns i WTO:s tvistelösningsmekanism.


IFN Working Paper nr 979, ”The Time WTO Panels Require to Issue Reports”, är författat av Henrik Horn, Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Kontakta Henrik Horn, henrik.horn@ifn.se, om du vill veta mer..

Henrik Horn

Kontakt

Tel: 08 665 4540
henrik.horn@ifn.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se