Working Paper No. 982

Taxes and the Choice of Organizational Form by Entrepreneurs in Sweden

Höginkomsttagare tjänar på fåmansbolag

Publicerad: 10 oktober 2013Antal sidor: 48Nyckelord: Self-employment; Entrepreneurship, Taxation of closely-held businesses, Business organizational formJEL-koder: G32; H25; G38

Taxes and the Choice of Organizational Form by Entrepreneurs in Sweden Karin Edmark och Roger Gordon


Bolagsform spelar roll för hur mycket skatt företagare betalar. Denna uppsats visar att företagare med höga inkomster oftare är organiserade i fåmansbolag och att de också tjänar mest på det.

De skatteregler för egenföretagare som infördes efter den stora skattereformen i början av 1990-talet har varit mycket omdebatterade. I denna uppsats, som är en fördjupad analys av en tidigare studie (IFN Working Paper Nr 907), beräknas hur skatten skiljer sig åt mellan företag som är organiserade som enskild firma och fåmansbolag.

Vi finner att företagare med höga inkomster tjänar skattemässigt på att vara organiserade som fåmansbolag. Detta gäller framför allt efter att mer generösa beskattningsregler för fåmansbolag infördes 2006. För företagare med låga inkomster kan istället enskild firma ge lägre beskattning.

Vi undersöker även om de företag som, enligt våra beräkningar, borde tjäna på att välja fåmansbolag också har gjort det. Resultatet tyder på att så är fallet: det är alltså de företag som har mest att vinna skattemässigt på att vara fåmansbolag som valt den formen. Men vi har inte kunnat belägga att det handlar om ett orsakssamband, det vill säga att det är just skatteförmånen och inte någon annan faktor som orsakar att man väljer fåmansbolag.

Komplicerat beräkna skatten
Eftersom skatten på företagarinkomster beror på många faktorer är det komplicerat att beräkna skatten. Till exempel kan företagaren påverka skatten genom att välja om inkomster tas ut innevarande år eller påföljande år. Vi har försökt att ta hänsyn till sådana aspekter i beräkningarna så långt vi har kunnat, men vi har behövt göra en del förenklingar för att kunna ta fram måtten.

Analysen har genomförts med hjälp av ett datamaterial bestående av registerbaserad information om företagare och företag under åren 2004–08. De studerade företagarna äger ett företag, får sin huvudsakliga inkomst därifrån och kombinerar inte företagande med annan anställning.


IFN Working Paper nr 982, "Taxes and the Choice of Organizational Form by Entrepreneurs in Sweden", är författat av Karin Edmark, IFN, och Roger Gordon, University of California, San Diego. Kontakta karin.edmark@ifn.se om du vill veta mer.

 

Karin Edmark

Kontakt

Mobil: 073 399 0592
karin.edmark@sofi.su.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se