Working Paper No. 989

Risking Other People’s Money: Experimental Evidence on Bonus Schemes, Competition, and Altruism

Vem tar för mycket risk med andras pengar?

Publicerad: 19 november 2013Antal sidor: 49Nyckelord: Incentives; Competition; Hedging; Risk taking; Social preferencesJEL-koder: C72; C90; D30; D81

Risking Other People’s Money: Experimental Evidence on Bonus Schemes, Competition, and Altruism Ola Andersson, Håkan J. Holm, Jean-Robert Tyran och Erik Wengström


Att ta riskfyllda beslut för andra människor är ett vanligt förekommande fenomen på marknader. Vanliga exempel inkluderar fondförvaltare och chefer i aktiebolag. För att motivera beslutsfattaren är ofta rättigheter att ta beslut för andra kopplade till generösa ersättningar. I denna uppsats studeras fall där ersättningar är felkonstruerade så att beslutsfattaren inte möter lika stor risk som klienten. Vi visar både teoretiskt och empiriskt att detta leder till ett för stort risktagande på klienternas vägnar.  Vidare finner vi också att sådant ”vårdslöst” beteende med klienters pengar varierar stort i populationen och att beslutsfattare som är mer måna om sina medmänniskor är mindre benägna att utsätta sina klienter för ökad risk. 

De senaste decenniernas utveckling på de finansiella marknaderna har gett nya komplexa finansiella produkter och mer intrikata ersättningssystem till dem som fattar beslut. Denna utveckling har ökat risken för skeva incitamentsstrukturer mellan beslutsfattarna och dess klienter. Sådana skevheter kan göra det lönsamt för beslutsfattaren att ta beslut med högre risk än vad klienterna önskar. Dessa observationer stämmer väl in på händelserna under den senaste finansiella krisen då aktörer i den finansiella sektorn blev anklagade för att ta vårdslöst höga risker.   

En potentiell motbalans, mot överdrivet risktagande, är om beslutsfattaren känner sig ansvarig för eller har omtanke om sina klienters utfall. Om sådana aspekter är tillräckligt starka kan de mildra effekten av skeva monetära incitament. Vilka av dessa krafter som är starkast är en empirisk fråga som är svår att besvara, eftersom det är troligt att beslutsfattarnas reaktion mot skeva incitament är olika. För utformning av lämplig policy är det viktigt att förstå och hantera denna heterogenitet, eftersom vi ibland kan välja åt vem vi överlåter ansvaret att ta beslut för andra. Om detta ansvar läggs i fel händer kan det få katastrofala konsekvenser.

Vårt fokus i denna uppsats är att förstå risktagande för andra när det råder monetära intressekonflikter mellan beslutsfattaren och dess klienter. Vi använder oss av ett ekonomiskt experiment, eftersom det är endast då vi kan ha strikt kontroll över incitamenten för beslutsfattarna och utfallen för klienterna. Våra data kommer från ett stort urval av den danska befolkningen. Vi har information om socioekonomisk status och olika mått på personlighetsdrag, vilket är unikt i detta sammanhang.

Två skeva incitamentsstrukturer studeras
Vi studerar två incitamentsstrukturer som är vanliga i den finansiella sektorn. För det första studerar vi effekterna av möjligheten för beslutsfattaren att skydda sig mot risk, vilket inte klienten kan. I kombination med bonuskontrakt leder sådana incitament till ökat risktagande på klienternas bekostnad.  För det andra studerar vi effekten av konkurrens mellan beslutsfattare där investeringarna jämförs med investeringar hos andra beslutsfattare. Ersättning betalas endast ut till den som skapar högst avkastning för sina klienter. Under  konkurrensincitament är det viktigt för beslutfattaren att få högre utfall än sina motståndare, vilket ger incitament att ta ökad risk på klienternas bekostnad. 

Incitament har betydelse för risktagandet
Vårt första resultat är i linje med vad ekonomisk teori förutspår. Vanliga människor svarar på incitament att ta risk. De verkar göra så utan att ta speciellt stor hänsyn till vad detta innebär för deras klienter. Monetära incitament till ökat risktagande på klienternas bekostnad verkar således dominera över sociala aspekter i den studerade experimentsituationen. En policyimplikation är att vi bör ha detta i åtanke när vi konstruerar incitament och institutioner, eftersom de påverkar de risker som tas på andras bekostnad.

Även personlighetsdrag påverkar risktagandet
Vårt andra resultat är att det finns stor heterogenitet i hur individer svarar mot incitament att ta risk på andras bekostnad. Heterogeniteten kan till stor del förklaras av en kombination av socioekonomiska bakgrundsegenskaper, mått på generositet mot andra och psykometriska mått på personlighetsdrag. I yrken där det är viktigt att inte exploatera andra individers riskexponering för personlig vinning kan det därför vara viktigt för en arbetsgivare att välja arbetstagare som uppvisar en hög grad av altruism.


IFN Working Paper nr 989, "Risking Other People’s Money: Experimental Evidence on Bonus Schemes, Competition, and Altruism", är författat av Ola Andersson (IFN), Jean-Robert Tyran (Wiens universitet och Köpenhamns universitet), Erik Wengström (Lunds universitet och Köpenhamns universitet) och Håkan J. Holm (Lunds universitet). Kontakta Ola Andersson, ola.andersson@ifn.se, om du vill veta mer.

 

 

Ola Andersson

Kontakt

Tel: 08 665 45 21
Mobil: 070 432 2450
ola.andersson@ifn.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se