Working Paper No. 997

More Open – Better Governed? Evidence from High- and Low-income Countries

Globalisering kan ge bättre institutioner – men främst i rika länder

Publicerad: 16 december 2013Antal sidor: 41Nyckelord: Globalization; Institutional quality; Developing countriesJEL-koder: H83; F63; O11
Publicerad version

More Open – Better Governed? Evidence from High- and Low-income Countries Andreas Bergh, Irina Mirkina och Therese Nilsson


I denna studie undersöker vi sambandet mellan globalisering och institutioners kvalitet. Med data från fler än 100 länder över tidsperioden 1992–2010 testar vi hypotesen att ekonomisk och social interaktion leder till förbättrade institutioner. Resultaten tyder på att större handelsflöden och mer social globalisering följs av bättre institutioner i rika länder, medan relationen tenderar att vara den omvända i mindre utvecklade länder.

Det finns en omfattande nationalekonomisk litteratur kring sambanden mellan globalisering och ekonomisk utveckling. Handel och utländska direktinvesteringar, men även andra inslag i globaliseringsprocessen, kan gynna såväl konsumenter och kapitalägare och generera välstånd. Samtidigt finns det många exempel på att dysfunktionella institutioner, såsom korruption och osäkra äganderätter, kan omintetgöra globaliseringens potentiella fördelar. Kunskapen är dock begränsad kring hur globalisering i sig påverkar institutionell kvalitet.

Ekonomisk och social interaktion verkar civiliserande
En grundläggande anledning till att vi förväntar oss att globalisering ska förbättra institutionell kvalitet inom ett land är den franske upplysningsfilosofen Montesquieus tes, att ekonomisk och social interaktion verkar som en civiliserande kraft. Samtidigt kan skillnader i institutionell kvalitet mellan länderna även ses som en källa till komparativa fördelar. Globalisering skulle kunna öka konkurrensen mellan länder med olika goda institutioner och således främja reformer i länder med låg institutionell kvalitet. Vidare kan social globalisering leda till förbättrade institutioner inom länder genom att ett ökat informationsflöde ger alternativa källor för kunskap och idéer. Detta kan i sin tur göra medborgare mer krävande vad gäller nödvändiga reformer och institutioners kvalitet och utformning.

Teoretiskt sett bör dock ökad globalisering påverka länders institutionella kvalitet på olika sätt beroende på hur utvecklad en ekonomi är. Skälet är att det generellt sett finns olika fördelar på kort och lång sikt av att förbättra institutioners kvalitet. Det spelar också roll vem som har inflytande i processen. Enligt teorin kommer globalisering i fattigare samhällen inte att ge förbättrade institutioner. Orsaken är att elitgrupper snarare vinner på att behålla dåliga institutioner som ger dem möjlighet att berika sig själva på kort sikt. Denna tes har dock inte testats i den tidigare litteraturen.

Globalisering påverkar institutioner olika i rika och fattiga länder
Med data på globalisering och institutioner för över 100 länder mellan 1992 och 2010 analyserar vi sambandet mellan å ena sidan ekonomisk och social globalisering och å andra sidan sex mått på institutionell kvalitet. Sambandet testas separat i rika och fattiga länder och dessutom interagerar vi globalisering och BNP per capita.

Resultaten från den empiriska analysen tyder på att ökade ekonomiska flöden och social globalisering i genomsnitt kan förknippas med förbättrade institutioner. Den separata analysen där vi tar hänsyn till möjlig heterogenitet visar dock att sambandet just är positivt i rika länder, medan korrelationerna istället är negativa i fattigare länder. Sammanfattningsvis överensstämmer våra resultat således med Montesquieus tes, men de tyder också på att de tidigare resultaten i litteraturen, som finner positiva effekter av handeln på institutionell kvalitet, drivs av förhållandena i rika länder.


IFN Working Paper nr 997, "More Open – Better Governed? Evidence from High- and Low-income Countries", är författat av Andreas Bergh, IFN och Nationalekonomiska institutionen Lunds universitet, Irina Mirkina, IMT Institute for Advanced Studies, och Therese Nilsson, IFN och Nationalekonomiska institutionen, Lunds univeristet. Vill du veta mer? Kontakta Therese Nilsson, therese.nilsson@nek.lu.se

 

 

 

Andreas Bergh

Kontakt

Mobil: 070 779 0734
andreas.bergh@ifn.se

Therese Nilsson

Kontakt

Tel: 046 222 4643
Mobil: 073 396 7919
therese.nilsson@nek.l...

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se