Working Paper No. 1005

International Network Competition

Hur ska internationella telekommarknader regleras?

Publicerad: 12 februari 2014Antal sidor: 38Nyckelord: Cross-border ownership; Decentralized regulation; International markets; NetworkJEL-koder: L51; L96
Publicerad version

International Network Competition Thomas Tangerås och Joacim Tåg


Telekommarknaderna blir allt mer globala, medan de fortfarande regleras på nationell nivå. Denna studie visar på hur nationella regleringsmyndigheter kan sakna incitament att genomföra tillräckligt långtgående ingrepp på marknaden. Vi lyfter fram tre möjliga lösningar på problemet: reglering på centraliserad EU-nivå, att underlätta internationellt ägande av telekomnäten, samt avreglering.

I takt med den ökande globaliseringen av världsekonomin korsar en allt större andel av samtalen landgränserna. Denna utveckling har påskyndats av framväxten av IP-telefonin, exempelvis Skype och Viber. Multinationella telekombolag såsom Vodafone, Telefonica/O2, T-mobile och Orange konkurrerar numera om kunder på de flesta europeiska marknaderna. Ansvaret för regleringen av telekombolagen är dock fortfarande kvar på nationell nivå. Denna ordning kan innebära problem, eftersom de nationella regleringsmyndigheternas beslut kan ha effekter även utomlands.

Nationell reglering påverkar även andra länder
Alla mobiloperatörer tar betalt för att ta emot nationella och internationella samtal från andra nät. Telenor måste till exempel betala en avgift för samtal som de skickar till Telia, som illustrerat i bilden nedan. En hög så kallad samtrafikavgift driver upp Telenors kostnader och medför att Telenors kunder i Norge får betala ett högre pris för samtal till Telias abonnenter i Sverige. Å andra sidan tjänar Telenor på samtal i den motsatta riktningen eftersom även Telenor tar ut samtrafikavgifter från Telia.

Bild_1

Samtrafikavgifterna kan användas som ett verktyg för att upprätthålla gemensamt höga samtalspriser på marknaden och är därför reglerade. I Sverige sätter Post- och Telestyrelsen varje år ett tak på avgiften för att förhindra överpriser. En sänkning av taket innebär att priset blir lägre för samtal inom Sverige och även från utlandet. Risken finns att taket sätts för högt om regleringsmyndigheten inte tar tillräcklig hänsyn till de positiva effekterna på konsumenterna utomlands av lägre samtalspriser.

Vår teori tar hänsyn till globaliseringens effekter
Tidigare ekonomisk forskning bygger på det föråldrade antagandet att telekommarknaderna är nationella. Vi utvecklar i stället en teoretisk modell med en internationell telekommarknad för att undersöka konsekvenserna för konkurrensen och för de nationella samtrafikavgifterna av ökad globalisering, och jämför med vad som skulle hända om man tog bort all reglering.     

Så kan telekommarknaderna fås att fungera bättre
Vi visar på tre möjliga vägar att gå för att minska problemet med att nationella regleringsmyndigheter sätter för höga samtrafikavgifter:

  • Inför reglering på centraliserad EU-nivå
  • Underlätta internationellt ägande av telekomnät
  • Avreglera telekommarknaderna

Att centralisera regleringen av samtrafikavgifter förefaller vara uppenbart, eftersom en central myndighet torde beakta hela marknaden. Centraliserad reglering på EU-nivå kan dock strida mot EU:s principer om ländernas självbestämmanderätt. Andra och mindre omfattande reformer kan vara enklare att genomföra. Att underlätta för internationellt ägande minskar i vissa fall problemet med snedvridna priser, eftersom internationella företag beaktar en del av effekterna på konsumenterna utomlands. Full avreglering är en möjlig lösning om en stor andel av trafiken är global. En globaliserad telekommarknad ökar problemet med att nationella regleringsmyndigheter sätter för höga samtrafikavgifter, medan eventuella konkurrensproblem på en avreglerad marknad inte påverkas nämnvärt av globaliseringen.


IFN Working Paper nr 1005, "International Network Competition", är författat av Thomas Tangerås och Joacim Tåg vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Vill du veta mer? Kontakta Thomas Tangerås på e-post: thomas.tangeras@ifn.se.

Thomas Tangerås

Kontakt

Tel: 08 665 4526
Mobil: 070 727 5448
thomas.tangeras@ifn.se

Joacim Tåg

Kontakt

Tel: 08 665 4524
joacim.tag@ifn.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se