Working Paper No. 1032

Inheritance Taxation in Sweden, 1885–2004: The Role of Ideology, Family Firms and Tax Avoidance

Den svenska arvsbeskattningen: Ideologi, familjeföretagande och skatteundandragande

Publicerad: 6 juli 2014, reviderad oktober 2014, maj och oktober 2015Antal sidor: 46Nyckelord: Gift tax; Inheritance tax; Estate tax; Tax avoidance; Excess burden; Entrepreneurship; Ownership transfers of family firmsJEL-koder: H20; K34; D31
Publicerad version

Inheritance Taxation in Sweden, 1885–2004: The Role of Ideology, Family Firms and Tax Avoidance Magnus Henrekson och Daniel Waldenström


I denna uppsats studeras och tolkas den långsiktiga utvecklingen av arvs-, gåvo- och kvarlåtenskapsskatten i Sverige från införandet 1885 till avskaffandet 2004.

Studiens första bidrag är att beräkna arvsskattens utveckling över tid för förmögenheter av olika storlek, från en mycket stor förmögenhet till genomsnittlig förmögenhet. Åtskillnad görs också mellan förmögenhet bestående av ett familjeföretag (onoterade aktier) och annan förmögenhet.

I studien identifieras fyra distinkta faser i utvecklingen:

  • T.o.m. 1933 var arvsskatten mycket låg (maximalt 4 procent).  
  • 1934 femdubblades den högsta arvsskatten från 4 till 20 procent.
  • 1948 höjdes återigen skatten kraftigt och den högsta arvsskattesatsen (för maka och egna barn) nådde 60 procent. Den högsta nivån gick sedan inte under 60 procent förrän 1992.
  • 1992 halverades den högsta skattesatsen från 60 till 30 procent och denna fjärde fas varade t.o.m. skattens avskaffande i december 2004.

Från 1974 infördes en rad lättnader i värderingen av onoterade företagstillgångar, vilket gav upphov till en stor skillnad mellan arvsbeskattningen av framför allt familjeföretag och andra tillgångar.

Studiens andra bidrag är att söka förklara arvsskattens utveckling. Forskning avseende andra länder har visat att arvsskatterna främst har höjts efter de två världskrigen, vilket ger stöd för den s.k. massmobiliseringshypotesen. Denna hypotes saknar stöd i Sverige. I studien visas att ideologiska motiv utgör en mer närliggande förklaring till de stora höjningarna av arvsskattesatserna 1934 och 1948.

Trots allt högre nominella skattesatser och allt lägre fribelopp minskade intäkterna från arvsskatten i betydelse under efterkrigstiden. I studien visas att denna utveckling indikerar att betydande beteendeanpassningar kunde göras och gjordes för att undvika arvsskatt. Över tid blev detta allt lättare för de som hade stora förmögenheter, medan allt lägre fribelopp (relativt inkomstnivån) gjorde att medelklassen tvingades betala arvsskatt. Detta bidrog till att arvsskatten förlorade i legitimitet och så småningom helt och hållet avskaffades.


IFN Working Paper nr 1032, "Inheritance Taxation in Sweden, 1885–2004: The Role of Ideology, Family Firms and Tax Avoidance", är författat av Magnus Henrekson, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Daniel Waldenström, Uppsala unviersitet och IFN. Vill du veta mer? Kontakta Magnus Henrekson, magnus.henrekson@ifn.se.

Magnus Henrekson

Kontakt

Tel: 08 665 4502
magnus.henrekson@ifn.se

Daniel Waldenström

Kontakt

Tel: +33-754844839
Mobil: 070 491 6082
daniel.waldenstrom@if...

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se