Working Paper No. 1036

Explaining Cross-Country Differences in Labor Market Gaps between Immigrants and Natives in the OECD

Vilka faktorer förklarar hur invandrare klarar sig på arbetsmarknaden i OECD-länderna?

Publicerad: 12 augusti 2014Antal sidor: 29Nyckelord: Labor market segregation; Immigration; Insider-outside hypothesisJEL-koder: J60; J71; J51; E24
Publicerad version

Explaining Cross-Country Differences in Labor Market Gaps between Immigrants and Natives in the OECD Andreas Bergh


I Sverige, liksom i de flesta OECD-länder, klarar sig utrikesfödda sämre på arbetsmarknaden än födda inom landet. Det finns dock stor variation mellan olika länder och Sverige hör till de länder där gapet är som störst. I denna uppsats undersöks vad som kännetecknar de länder där utrikesfödda lyckas relativt bra på arbetsmarknaden.

I den allmänna debatten förekommer många förslag och idéer om vad som förklarar utrikesföddas lägre sysselsättning och högre arbetslöshet jämfört med inrikesfödda. Uppsatsen testar totalt nio olika faktorer som skulle kunna förklara varför arbetsmarknadsgapet är större i vissa länder: graden av främlingsfientlighet, integrationspolitikens kvalitet, de utlandsföddas utbildningsnivå, välfärdsstatens storlek, socialbidragens generositet, kollektivavtalens täckningsgrad, anställningsskyddets strikthet, andel utlandsfödda och trycket från asylinvandring.

Kollektivavtal viktig faktor
Det råder osäkerhet kring vilka faktorer som bör inkluderas i den statistiska modellen och antalet OECD-länder är relativt litet (data finns för 21 till 28 länder). Därför används en särskild statistisk metod som testar alla 512 teoretiskt tänkbara modeller. Metoden beräknar viktade medelvärden för hur väl de nio faktorerna förklarar skillnader i hur bra invandrare lyckas på arbetsmarknaden i olika länder.

Det tydligaste mönstret är att länder där kollektivavtal täcker en större del av arbetsmarknaden har större arbetsmarknadsgap när det gäller arbetslöshet. Vidare är skillnaden i sysselsättningsgrad mellan utrikes- och inrikesfödda större i länder med mer generösa sociala skyddsnät (relativt landets genomsnittinkomst). Övriga faktorer har litet eller inget förklaringsvärde.

Mindre inkomstskillnader, större arbetsmarknadsgap
Länder där utrikesfödda klarar sig bättre på arbetsmarknaden har relativt stora inkomstskillnader. Det tycks alltså vara så att kollektivavtal och sociala skyddsnät i vissa länder (däribland Sverige) håller nere inkomstskillnaderna, men samtidigt gör det svårare för utlandsfödda att komma in på arbetsmarknaden.


IFN Working Paper nr 1036, "Explaining Cross-Country Differences in Labor Market Gaps between Immigrants and Natives in the OECD",  är författat av Andreas Bergh, Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Vill du veta mer? Kontakta Andreas Bergh,  Andreas.Bergh@ifn.se.

Andreas Bergh

Kontakt

Mobil: 070 779 0734
andreas.bergh@ifn.se

Varför skolan slutade leverera och hur det kan åtgärdas

Kunskapssynen och pedagogiken

135087438-origpic-201a45.jpg_0_0_100_100_250_391_85.jpg

Vad är det som styr verksamheten i den svenska skolan? Förutom regelverket finns det många antaganden och föreställningar om skolan idag. Författarna menar att vi behöver frigöra oss från det rådande paradigmet och se skolsystemet från ett helt annat perspektiv. 

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se