Working Paper No. 1039

Trust Us to Repay: Social Trust, Long-Term Interest Rates and Sovereign Credit Ratings

Skillnader i social tillit förklarar varför vissa länder får sämre kreditvärdighet och högre räntor

Publicerad: 3 september 2014Antal sidor: 34Nyckelord: Trust; Credit ratings; Interest rates; Economic reformsJEL-koder: A13; G12

Trust Us to Repay: Social Trust, Long-Term Interest Rates and Sovereign Credit Ratings Andreas Bergh och Christian Bjørnskov


Efter 2008 års finanskris har den offentliga skuldsättningen ökat kraftigt i många länder. Kreditvärderingsinstitut som bedömer staters förmåga att betala sina lån har blivit ett omdebatterat fenomen. Instituten har bland annat anklagats för att ha en politisk agenda när olika länders kreditvärdighet bedöms. I denna uppsats undersöks vad kreditvärderingarna beror på och om de skiljer sig från marknadens bedömningar som de speglas i statslåneräntorna.

Många franska politiker blev upprörda när institutet Standard and Poor valde att nedjustera Frankrikes kreditvärdighetsbetyg, men samtidigt lämnade Storbritanniens betyg oförändrat. I Frankrike höjdes röster för ökad reglering av kreditvärderingsinstituten. Men i november 2013 justerades Frankrikes betyg ner igen. Vad kan förklara denna synbara orättvisa?

I denna uppsats undersöks om graden av social tillit inom ett land kan förklara skillnader i hur kreditvärdighetsinstitut reagerar på ekonomiska problem. På samma sätt undersöks också om de räntor kreditgivare kräver för att låna ut pengar till olika länder varierar med graden av social tillit.

Tillit underlättar reformarbetet
Tidigare forskning har pekat ut flera mekanismer som talar för att länder med hög social tillit lättare kan hantera ekonomiska problem. Länder med högre tillit har i regel mer handlingskraftiga offentliga institutioner och väljare som i större utsträckning ser till landets bästa. Individer med högre tillit är också mer benägna att sprida information och mer benägna att betala tillbaka lån.

Självklart kan även länder med hög tillit drabbas av ekonomiska problem, men när dessa ska hanteras finns mycket som talar för att högtillitsländer har bättre utsikter att snabbt komma tillrätta med problemen. Motivet för att nedgradera Frankrike 2013 var just att den franska regeringens oförmåga att reformera ekonomin skapat ökad osäkerhet kring landets offentliga finanser.

Med hjälp av data från 38 rika eller relativt rika länder visas i uppsatsen att både räntor och kreditvärdighetsbetyg är känsligare för ekonomiska problem, såsom inflation och låg tillväxt, i länder med lägre social tillit. Det som ser ut som en orättvist hård bedömning av vissa länders ekonomiska problem, kan alltså till stora delar förklaras av att dessa länder har lägre social tillit och därmed svårare att få sin ekonomi på fötter igen.


IFN Working Paper nr 1039, ”Trust Us to Repay: Social Trust, Long-Term Interest Rates and Sovereign Credit Ratings”, är författat av Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, och Christian Bjørnskov, Århus universitet. Vill du veta mer? Kontakta Andreas Bergh, e-post:   Andreas.Bergh@ifn.se, eller mobil: 070 7790734.

 

 

Andreas Bergh

Kontakt

Mobil: 070 779 0734
andreas.bergh@ifn.se

Christian Bjørnskov

Kontakt

Tel: +45 87 16 48 19
Mobil: +45 20 12 03 84
chbj@econ.au.dk

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se