Working Paper No. 1046

Social Capital and Health: Evidence That Ancestral Trust Promotes Health among Children of Immigrants

Tillit främjar hälsan

Publicerad: 3 november 2014Antal sidor: 39Nyckelord: Trust; Social capital; Self‐assessed health; Subjective health; Self‐reported health; Cultural transmission; Children of immigrantsJEL-koder: D13; D83; I12; Z13
Publicerad version

Social Capital and Health: Evidence That Ancestral Trust Promotes Health among Children of Immigrants Martin Ljunge


Barn till invandrare med en mor från ett land med hög tillit rapporterar själva högre tillit och i sin tur bättre hälsa än dem med en mor från ett lågtillitsland. De med högre tillit har även färre hälsohinder i vardagen, vilket är ett mer objektivt mått på hälsa. Resultaten pekar på tillit som en betydelsefull faktor för ett hälsosamt liv.

Studier har funnit starka positiva samband mellan tillit och hälsa både bland individer och på aggregerad samhällsnivå. Där tilliten är hög är också hälsan god. Utifrån dessa samband är det dock svårt att säga om det är tilliten som leder till hälsa eller tvärt om. Det kan vara så att de med dålig hälsa kan bli misstänksamma mot andra i sin omgivning. En ytterligare utmaning är att tidigare studier har mätt både tilliten och hälsan i samma miljö, t ex genom att fråga en individ om dennes tillit och hälsa. Sålunda kan det finnas andra faktorer i individens miljö som påverkar både tillit och hälsa.

Tydligt orsakssamband från tillit till hälsa
Genom att studera barn till invandrare och relatera deras hälsa till den genomsnittliga tilliten i moderns födelseland kan jag ta hänsyn till båda dessa utmaningar. De vuxna barnen jämförs inom samma land vilket tar hänsyn till alla gemensamma faktorer som påverkar tillit och hälsa. Metoden kan även identifiera en tydlig orsaksriktning, från tillit till hälsa. Eftersom hälsan hos en individ inte kan påverka den genomsnittliga tilliten i ett annat land måste orsakssambandet, om det finns något, gå från tillit till hälsa.

Genom att fokusera på den varaktiga delen av tillit, som överförs mellan generationerna, finner jag bevis för att högre tillit förbättrar hälsan. Det gäller både självrapporterad hälsa och mer objektiva hälsomått.

Ingen tydlig effekt av ojämlikhet på hälsa
Jag har även tagit hänsyn till institutionella faktorer i härkomstlandet. Högtillitssamhällen tenderar att kännetecknas av mer jämlik inkomstfördelning, en bättre fungerande rättsstat och mer demokratiska politiska institutioner. Man skulle kunna tro att dessa faktorer har en inverkan på individers hälsa. I synnerhet gäller detta inkomstojämlikhet och hälsa, då forskarna Richard Wilkinsons och Kate Pickett i sin bok Jämlikhetsanden argumenterat för att mer jämlikhet främjar hälsa. Jag finner emellertid ingen tydlig effekt av ekonomisk ojämlikhet i föräldrarnas härkomstland eller de andra faktorerna. Tillit i moderns härkomstland är däremot en stark influens, liksom tidigare.

Hur kan tillit påverka individens hälsa? Det finns många möjliga vägar. Tillitsfulla individer kan ha en större benägenhet att söka hälso- och sjukvård och de kan vara mer benägna att följa läkares ordinationer. Individer med högre tillit kan också ha större sociala nätverk där de kan ta del av hälsorelevant information. Tillit kan också påverka individuella val som är riskfaktorer bakom ohälsa. Utbildning, t.ex., har ett starkt positivt samband med hälsa, vilket kan förklara en del av det positiva sambandet mellan tillit och hälsa.


IFN Working Paper nr 1046, "Social Capital and Health: Evidence that Ancestral Trust Promotes Health among Children of Immigrants",är författat av Martin Ljunge, Institutet för Närngslivforskning (IFN). Vill du veta mer? Kontakta Martin Ljunge, martin.ljunge@ifn.se.

Martin Ljunge

Kontakt

Tel: 08 665 4517
martin.ljunge@ifn.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se