Working Paper No. 999

Entrepreneurship, Innovation and Human Flourishing

Innovation, entreprenörskap och det goda livet

Publicerad: 2 januari 2014, reviderad 26 januari 2014Antal sidor: 25Nyckelord: Innovation; Entrepreneurship; Institutions; Culture; Modernism; Postmodernism; ValuesJEL-koder: L26; M14; P47; Z13
Publicerad version

Entrepreneurship, Innovation and Human Flourishing Magnus Henrekson


Denna studie tar sin utgångspunkt i nobelpristagaren Edmund Phelps tankeväckande bok Mass Flourishing: How Grassroots Innovation Created Jobs, Challenge, and Change. Boken har många förtjänster, framförallt att den lyfter fram innovationers centrala betydelse för vårt välstånd och att den diskuterar vad som utgör ”det goda livet”. Men det faktum att Phelps målar en alltför ljus bild av tiden mellan det amerikanska inbördeskriget och andra världskriget och att han nedvärderar de europeiska ekonomierna utan egentliga belägg drar allvarligt ner helhetsintrycket.

Dessa brister är särskilt beklagliga med tanke på bokens viktiga huvudbudskap att det kreativa entreprenörskapet inte bara är en nyckel till ekonomisk tillväxt utan också en viktig källa till existentiell tillfredsställelse för den enskilde.

När politiska beslutsfattare och opinionsbildare lyfter fram entreprenörskapets avgörande betydelse så handlar det nästan uteslutande om dess betydelse för jobbskapande och ekonomisk tillväxt. Implicit eller explicit är det således de ökade konsumtions- och valmöjligheterna som lyfts fram. De arbetstillfällen som entreprenörer skapar ses i första hand som värdefulla på grund av att de ger inkomster till anställda, inkomster som i sin tur kan användas som ett medel för att konsumera de varor och tjänster som ger den egentliga nyttan för individen.

Inte av konsumtion allena
Phelps argumenterar övertygande för att de idéer och ideal som sprang ur upplysningen och den efterföljande modernismen var en nödvändig förutsättning för den extraordinära tillväxten i välstånd och individuell frihet under de senaste 200 åren. Ett genomgående tema i boken är att ”det goda livet” inte kan uppnås enkom eller ens huvudsakligen via konsumtion. Tvärtom menar Phelps att ett liv fyllt av mening i första hand uppnås i rollen som aktör och producent, inte i rollen som konsument. Det poängteras också att tillväxtens urkälla är innovation och den dynamik som följer på innovation.

Individuella värderingar kontra traditionella
Trots att boken på ett förtjänstfullt sätt lyfter fram dessa tre ofta försummade aspekter plågas boken av flera svagheter som gör att den trots allt inte övertygar. Phelps romantiserar perioden från ca 1870 fram till andra världskriget. Han framställer detta som en gyllene epok präglad av individualism, experimentlusta, konkurrensmentalitet, en stark vilja att ta sig förbi hinder, att utmärka sig och att göra skillnad. Detta står enligt Phelps i kontrast till dagens alltmer traditionella värderingar. Men huvudströmningen går delvis i motsatt riktning, mot det senmoderna. I senmodernismen finns visserligen vissa inslag av traditionella värderingar, längtan efter det naturliga, det äkta, lokalsamhällets betydelse, vurm för lokal produktion och en stark vilja till delaktiget, att kunna påverka. Dessa strömningar går parallellt med den ökande individualismen: familjen minskar i betydelse (minskat barnafödande, högre skilsmässofrekvens, fler ensamhushåll osv.), religionens betydelse minskar nästan överallt, individualiseringen fortsätter att stärkas och tar sig uttryck i allt större variation i livsstilar och personliga uttryck.

Svagt underbyggda teser om innovationstakten
Phelps påstår vidare att innovationstakten gått ner och att Europas ekonomier inte är innovativa. Detta görs utan belägg. I uppsatsen visas i stället att de vanligaste måtten på graden av innovation visar att flera länder, inte minst i Skandinavien, bedöms som minst lika eller mer innovativa än USA. Det finns heller inga belägg för att innovationstakten varit lägre under de senaste decennierna jämfört med tiden före ca 1970, något som Phelps hävdar.

Eftersom icke-rivaliserande tjänster väger allt tyngre i konsumtionen, eftersom det för allt fler tjänster föreligger en allt större skillnad mellan produktionskostnaden och konsumenters värdering och eftersom nätverksexternaliteter och agglomerationseffekter blir viktigare, tenderar vi att underskatta den reala inkomstökningen under de senaste decennierna. Detta gör också att vi tenderar att underskatta innovationstakten.

Postmodernismens roll borde ha uppmärksammats
Vidare missar Phelps helt en potentiellt viktig ideologisk delförklaring till sjunkande arbetstillfredsställelse samt till det minskade intresset för politiskt engagemang och för att jobba för att ”göra skillnad” för något större än den egna snöda vinningen: det postmodernistiska tolknings- och forskningsparadigmet.

I uppsatsen hävdas att detta paradigm undergrävt trovärdigheten i upplysningens budskap att förnuft, rationalitet, sökandet efter kunskap och individuell frihet är basen för framsteg, förändring och en anständig samhällsordning. Om det, vilket ledande postmodernistiska forskare hävdar, inte finns någon objektiv kunskap, då blir det heller inte möjligt att skapa och vidmakthålla ett meritokratiskt system med väl förankrad legitimitet. Utan ett sådant system finns då ingen väg för de mest kompetenta, samvetsgranna och ambitiösa att göra anspråk på ledarpositioner med syfte att främja ett brett allmänintresse.


IFN Working Paper nr 999, "Entrepreneurship, Innovation and the Good Life: Reflections on Edmund Phelps’ Mass Flourishing", är författat av Magnus Henrekson, Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Kontakta Magnus Henrekson, magnus.henrekson@ifn.se, om du vill veta mer.

Magnus Henrekson

Kontakt

Tel: 08 665 4502
magnus.henrekson@ifn.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se