Working Paper No. 1052

Swedish Taxation since 1862: An Overview

Hur har skatterna i Sverige utvecklats över tiden?

Publicerad: 2 januari 2015, reviderad september 2015Antal sidor: 44Nyckelord: Income tax; Wealth tax; Inheritance and gift tax; Consumption tax; Real estate tax; Tax reformsJEL-koder: H20; H71; N43; N44
Publicerad version

Swedish Taxation since 1862: An Overview Magnus Henrekson och Mikael Stenkula


Denna studie sammanfattar ett omfattande projekt som bedrivits på IFN med syfte att beskriva och analysera utvecklingen av beskattningen i Sverige i ett 150-årsperspektiv. Skattestrukturen i en ekonomi kan vara avgörande för hur näringslivet utvecklas, vilket i sin tur påverkar ett lands sysselsättning, tillväxt och välfärd.

Projektets syfte har varit att systematiskt kartlägga hela det svenska skattesystemet från 1862 och fram till i dag. Sex nyckelområden inom beskattning har analyserats: arbete, kapital, förmögenhet, arv och gåvor, konsumtion samt fastigheter.

Skattenivån
Analysen visar att skatternas totala andel av BNP initialt var under tio procent och behölls i princip på denna låga nivå fram till mellankrigstiden. Därefter steg andelen stadigt under 50 år för att vid slutet av 1980-talet överstiga 50 procent av BNP. Bortsett från krisen i början av 1990-talet började andelen sjunka igen först runt millennieskiftet. År 2013 hade skattenivån sjunkit till under 45 procent.

Skattestrukturen
Betydelsen av olika skatter har varierat påtagligt över tiden. Under 1800-talets senare del var framförallt tullar och punktskatter viktiga, medan intäkterna från inkomstskatten var näst intill försumbara. Inkomstskatterna började öka i betydelse runt förra sekelskiftet medan arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt kom att få stor betydelse först efter andra världskriget. Dessa två skatteslag kännetecknas av att de är breda och mindre synliga. År 2013 bidrog konsumtionsskatter, inkomstskatter och arbetsgivaravgifter med ungefär en tredjedel var till de totala skatteintäkterna. Olika former av egendomsskatter har främst motiverats utifrån omfördelningsskäl.

Slutsatser
Trots att skattesystemet består av olika komponenter som utvecklats helt olika över tiden kan två generella slutsatser dras: (i) vad som initialt är tillfälliga skattehöjningar har en tendens att bli permanenta och (ii) inflationen har ofta haft stor betydelse för att driva upp skattetrycket.


IFN Working Paper nr 1052, ”Swedish Taxation Since 1862: An Overview”, är författat av Magnus Henrekson och Mikael Stenkula, Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Vill du veta mer? Kontakta Magnus Henrekson eller Mikael Stenkula på e-post: magnus.henrekson@ifn.se eller mikael.stenkula@ifn.se.

Magnus Henrekson

Kontakt

Tel: 08 665 4502
magnus.henrekson@ifn.se

Mikael Stenkula

Kontakt

Tel: 08 665 4530
mikael.stenkula@ifn.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se