Working Paper No. 1053

Does Social Trust Speed up Reforms? The Case of Central-Bank Independence

Social tillit påskyndar centralbanksreformer

Publicerad: 8 januari 2015Antal sidor: 24Nyckelord: Central banks; Independence; Social trust; Inflation; Monetary policy; ReformJEL-koder: E52; E58; P48; Z13
Publicerad version

Does Social Trust Speed up Reforms? The Case of Central-Bank Independence Niclas Berggren, Sven-Olov Daunfeldt och Jörgen Hellström


Det finns många förslag på ekonomiska reformer som förbättrar ekonomins funktionssätt, men i regel möter sådana förslag motstånd. Motståndet kan förhindra att reformerna genomförs eller fördröja dem.

I denna studie undersöker vi om tillit människor emellan påverkar hur snabbt reformer som syftar till att göra centralbanken relativt oberoende kommer till stånd. Om människor litar på varandra kan förmågan att komma överens vara större; omvänt kan tillit också göra att behovet av reformer är mindre i utgångsläget. Vi finner stöd för att hög tillit ger snabbare reformer, åtminstone i demokratier.

Reformförslag finns det gott om, men det är också ett faktum att det ofta är svårt att genomföra dem. Skälen till det kan se olika ut, men det kan t.ex. finnas misstro mellan politiker som försvårar breda överenskommelser. Politiker och väljare kan misstro de tjänstemän som ska genomföra reformer och kanske administrera nya system, vilket gör det svårt att delegera makt. Politiker kan också oroa sig för att väljare straffar dem i val om väljarna inte litar på att reformer som medför kortsiktiga kostnader gynnar dem på sikt. Dessutom kan intressegrupper försöka blockera reformer om de anser sig förlora på dem.

Men att det är svårt att genomföra reformer betyder inte att de är omöjliga att få till stånd. Tidigare forskning har visat att en del såväl ekonomiska som politiska faktorer kan påverka hur snabbt reformer genomförs. Nyare forskning indikerar att även kulturella faktorer kan spela roll. Det kan röra sig om sociala attityder av olika slag, som hur människor ser på varandra. I vår studie framför vi hypotesen att social tillit påverkar hur länge det dröjer tills en reform genomförs.

Å ena sidan kommer det att vara lättare att komma överens om människor litar på varandra. Misstron blir mindre och beredskapen att delegera makt och att acceptera kortsiktiga kostnader i förväntan om att goda konsekvenser kommer framöver gör att reformer lättare accepteras och snabbare införs. Hög tillit kan då förväntas ge snabbare reformer. Å andra sidan kan även låg tillit förväntas ge upphov till snabba reformer – även om förmågan att komma överens är mindre är behovet av en reform större. Utan tillit, och den trovärdighet för penningpolitiken den kan medföra, behövs helt enkelt en reform av regelverket för att säkerställa låg inflation. Det talar för ett snabbt införande av en mer oberoende centralbank.

Detta leder oss sammantaget till en förväntan att relationen mellan tillit och hur lång tid det tar innan en reform kommer till stånd antar formen av ett upp-och-nedvänt U. Reformer går snabbare att genomföra vid låg och hög tillit än vid mellannivåer, där varken förmågan att genomföra reformer är tillräckligt hög eller behovet av att genomföra reformer är tillräckligt stort.

Särskilt hög tillit gör att reformer genomförs snabbare
Vår empiriska studie utgörs av en s.k. varaktighetsanalys, där vi undersöker vad som bestämmer hur många år efter 1980, då den första centralbanksreformen genomfördes, det tar för centralbanken att bli mer oberoende. Resultaten baseras på data från 149 länder. Den centrala förklaringsvariabeln är den kulturella variabeln social tillit, dvs. den andel i olika länder som i enkäter anger att ”det går att lita på de flesta människor”.

Vi kontrollerar, utifrån tidigare forskning, för en uppsättning ekonomiska och politiska variabler som har visat sig kunna spela roll för hur fort reformer genomförs. Till dessa hör bl.a tidigare inflation och arbetslöshet, om IMF-krediter har beviljats, om demokrati har införts och kvaliteten på den offentliga förvaltningen. Vi kontrollerar också för andra kulturella variabler, såsom huruvida ojämlika maktförhållanden accepteras, hur synen på osäkerhet ser ut och i vilken mån värderingar kan betraktas som maskulina.

Huvudresultatet, när vi tillåter icke-linjära samband, är att det antal år efter 1980 som det tar för centralbanken att bli oberoende är relaterat till social tillit och att detta samband kan beskrivas med ett upp-och-nedvänt U. Det mest ogynnsamma utgångsläget för att få till stånd en snabb reform är alltså att ha en intermediär tillitsnivå.

När vi delar upp länderna i demokratier och icke-demokratier ser vi en skillnad. I demokratier är främst hög tillit relaterad till ett snabbare genomförande av reformer; i autokratier är däremot låg tillit främst relaterad till snabba reformer. I demokratier måste fler parter komma överens och med hög tillit kan detta lättare ske och reformer genomföras. I autokratier däremot är trovärdighetsproblemet så stort på grund av låg tillit att det leder till ett starkt behov av en reform, vilket gör att den äger rum snabbare. Där är dock behovet av att komma överens mindre, eftersom dessa länder styrs på ett auktoritärt sätt.

Sammantaget visar resultaten att den kulturella variabeln social tillit spelar roll för den hastighet med vilken centralbanksreformer genomförs. Enbart ekonomiska och politiska faktorer räcker alltså inte för att förklara snabbheten i reformerna. Ett sätt att främja en reformkultur i demokratier kan kanske därför vara att först stimulera tillit människor emellan.


IFN Working Paper nr 1053, ”Does Social Trust Speed Up Reforms? The Case of Central-Bank Independence”, är författat av Niclas Berggren, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Ekonomihögskolan i Prag, Sven-Olov Daunfeldt, HUI Research och Högskolan Dalarna, och Jörgen Hellström, Umeå universitet. Vill du veta mer? Kontakta Niclas Berggren, niclas.berggren@ifn.se

Niclas Berggren

Kontakt

Tel: 08 665 45 20
niclas.berggren@ifn.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se