Working Paper No. 1059

Jobs Incorporated: Incorporation Status and Job Creation

Företagsform och jobbskapande

Publicerad: 6 mars 2015Antal sidor: 26Nyckelord: Entrepreneurship; Incorporation; Job creation; Occupational choice; Self-employment; Stars and misfitsJEL-koder: J24; L26

Jobs Incorporated: Incorporation Status and Job Creation Thomas Åstebro and Joacim Tåg


Under det senaste decenniet har många politiker varit beredda att understödja entreprenörskap (nyföretagande) som ett sätt att skapa fler jobb. Forskning har visat att en stor andel nya jobb skapas av unga företag i nya branscher. Denna studie utreder hur jobbskapande skiljer sig mellan entreprenörer som väljer att starta en enskild firma och de entreprenörer som startar aktiebolag samt analyserar förklaringar till dessa skillnader.

Analysen visar att entreprenörer (nyföretagare) som startar aktiebolag tenderar att skapa många fler nya jobb per företagare än de som startar en enskild firma. Analysen beaktar dock inte jobb som försvinner. Den vänstra delen av Figur 1 illustrerar antalet jobb skapade av dem som blev entreprenörer 2005. Under de första sex åren ökade medelstorleken bland överlevande enskilda firmor endast marginellt, medan medelstorleken bland överlevande aktiebolag stadigt ökade. Detta är enligt förväntningarna, då aktiebolag är bättre lämpande för att anställa än enskilda firmor. Aktiebolag begränsar förlusten till kapitalinsatsen för entreprenören, och detta minskar risken med att anställa.

De som startar aktiebolag är mer talangfulla
Studien lyfter dock också fram en annan viktig förklaring till skillnaderna i jobbskapande bland entreprenörerna: de som startar aktiebolag är mer talangfulla. Det mått på talang som används är tidigare löneinkomst justerat för flertal faktorer som inkluderar utbildning och arbetslivserfarenhet. Medan de entreprenörer som startar aktiebolag tenderar att vara både mer och mindre talangfulla så tenderar de som startar enskilda firmor att vara mindre talangfulla än medianindividen i samhället. En delförklaring till mindre jobbskapande bland dem med enskilda firmor kan alltså vara att de av olika orsaker är mindre talangfulla.

Figur: Antal jobb skapade över en sexårsperiod av dem som startade enskild firma eller aktiebolag år 2005. Den övre figuren visar medeltal per företag givet överlevnad, medan den nedre visar totala antalet jobb skapade i Sverige.


Totalt jobbskapande i ekonomin
Trots att de entreprenörer som startar aktiebolag skapar många fler jobbper entreprenör behöver detta inte innebära att det totalt sett skapas fler jobb av nya aktiebolag än nya enskilda firmor. Som den högra delen av Figur 1 visar är det totala jobbskapandet mycket högre bland dem med enskilda firmor än bland dem med aktiebolag under de första sex åren, helt enkelt därför att det var många fler som startade enskilda firmor än aktiebolag under denna tidsperiod. Endast 16 procent av de entreprenörer som studeras startar ett aktiebolag.


IFN Working Paper nr 1059, "Jobs Incorporated: Incorporation Status and Job Creation", är författat av Thomas Åstebro, HEC Paris och Joacim Tåg, Institutet för Näringslivsforskning. Vill du veta mer? Kontakta Joacim Tåg via e-post på joacim.tag@ifn.se.

Joacim Tåg

Kontakt

Tel: 08 665 4524
joacim.tag@ifn.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se