Working Paper No. 1060

Wealth, Health, and Child Development: Evidence from Administrative Data on Swedish Lottery Players

Effekten av förmögenhet på hälsa och barns utveckling – en studie av svenska lotterivinnare

Publicerad: 12 mars 2015, reviderad oktober 2015Antal sidor: 43Nyckelord: Health; Mortality; Healthcare; Child health; Child development; Human capital; Wealth; Income; LotteriesJEL-koder: I10; I14; J24
Publicerad version

Wealth, Health, and Child Development: Evidence from Administrative Data on Swedish Lottery Players David Cesarini, Erik Lindqvist, Robert Östling och Björn Wallace


Online Appendix

Vi undersöker om positiva förmögenhetschocker i form av lotterivinster påverkar vuxnas och barns hälsa, samt barns kognitiva utveckling. Resultaten visar att effekten av förmögenhet på dessa utfall är mycket liten.

En stor litteratur inom nationalekonomi, sociologi och epidemiologi har visat att det finns ett stark positiv korrelation mellan ekonomisk status, i form av inkomst eller förmögenhet, och hälsa. Detta samband gäller i en lång rad länder och över hela livscykeln: Barn vars föräldrar har en låg inkomst har lägre födelsevikt och större risk att födas för tidigt. Dessa barn löper också större risk att drabbas av hälsoproblem under uppväxten. Bland vuxna har inkomst och förmögenhet ett starkt negativt samband med mortalitetsrisk.

En närliggande litteratur har visat att föräldrars ekonomiska status har en stark positiv korrelation även med barns kognitiva utveckling, skolprestationer och ekonomiska status senare i livet. Eftersom hälsa i barndomen korrelerar positivt med kognitiv utveckling, finns det även skäl att tro att delvis samma processer ligger bakom barns hälsa och barns utveckling.

Det råder dock fortfarande stor osäkerhet om hur sambandet mellan ekonomisk status och dessa utfall ska tolkas. Har ekonomisk status en kausal effekt på vuxna och barns hälsa och barns utveckling, eller beror sambanden på andra samvarierande faktorer? För vuxna kan korrelationen mellan inkomst och hälsa även bero på att hälsa påverkar ekonomiska förhållanden istället för tvärtom.

Data från tre lotterier
I denna uppsats använder vi data från tre svenska lotterier för att skatta de kausala effekterna av förmögenhet på vuxnas och barns hälsa, samt på barns utveckling. Fördelen med att använda lotterier är att vinstsumman är slumpmässig för personer med samma antal lotter. Genom att jämföra utfallen för personer som vunnit stora summor med personer som vunnit småbelopp eller inget alls – men haft samma antal lotter vid samma tillfälle – kan vi uppskatta den kausala effekten av förmögenhet. En annan fördel med våra data är att den stora totala prissumman – knappt sju miljarder kronor – gör att den statistiska osäkerheten i våra skattningar är liten.

Små effekter av förmögenhet
Vi finner att positiva förmögenhetschocker i form av lotterivinster har en mycket liten effekt på vuxna vinnares hälsa i form av mortalitetsrisk, nyttjande av sjukvård och läkemedelskonsumtion kopplad till fysisk hälsa. I inget av dessa fall kan vi utesluta att effekten är noll, och i samtliga fall kan vi utesluta allt utom små positiva och negativa effekter. Ett undantag från det generella mönstret av nollresultat är att lotterivinster möjligen leder till en liten minskning av konsumtionen av läkemedel kopplade till psykisk ohälsa, främst sömnmedel och lugnande medel.

När vi studerar lotterivinnarnas barn finner vi att stora vinster ökar sannolikheten för att barnen läggs in på sjukhus, samtidigt som risken för övervikt möjligen minskar. För födelsevikt och läkemedelskonsumtion är effekterna nära noll. Vi kan inte dra definitiva slutsatser om varför risken för sjukhusinläggningar ökar.

Effekten av lotterivinster på barns utveckling i form av grundskolebetyg, betyg på nationella prov, samt kognitiva och icke-kognitiva förmågor vid den militära mönstringen är negativa men inte statistiskt säkerställda. Vi kan dock utesluta även små positiva effekter, också i de fall då urvalet begränsas till familjer med låga inkomster eller barn som var små när föräldrarna vann.

Sammanfattningsvis stödjer vår studie slutsatsen att de starka korrelationer som finns mellan (i) inkomst och hälsa i vuxen ålder och (ii) föräldrars inkomst och barns hälsa och utveckling inte avspeglar en kausal effekt av inkomst.


Working Paper nr 1060, " Wealth, Health, and Child Development: Evidence from Administrative Data on Swedish Lottery Players", är författat av David Cesarini, New York University och IFN, Erik Lindqvist, Handelshögskolan i Stockholm och IFN, Robert Östling, Institutet för Internationell Ekonomi vid Stockholms Universitet och Björn Wallace, University of Cambridge. Kontakt: david.cesarini@nyu.edu, erik.lindqvist@hhs.se och robert.ostling@iies.su.se.

Erik Lindqvist

Kontakt

Tel: 08 7369252
Mobil: 073 150 4011
erik.lindqvist@hhs.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se