Working Paper No. 1061

The Effect of Employment Protection on Labor Productivity

Uppluckring av anställningsskyddet ledde till ökad arbetsproduktivitet

Publicerad: 16 mars 2015, reviderad april 2015Antal sidor: 40Nyckelord: Employment Protection; Labor Market Regulations; Labor Productivity; Last-in-First-out RulesJEL-koder: D22; J23; J24; J32; J38; K31; M51

The Effect of Employment Protection on Labor Productivity Carl Magnus Bjuggren


Denna studie visar att en ökad flexibilitet på arbetsmarknaden kan leda till en ökad arbetsproduktivitet. I Sverige genomfördes 2001 en reform i lagen om anställningsskydd (LAS) som försvagade anställningsskyddet i små företag med färre än 11 anställda. Reformen kan betraktas som ett naturligt experiment för att undersöka effekten av en uppluckring av anställningsskyddet på företagens arbetsproduktivitet. Resultaten visar att reformen ökade arbetsproduktiviteten med ungefär 2 procent bland de små företagen.

De teoretiska implikationerna av anställningsskydd för produktiviteten är tvetydiga. Å ena sidan utgör anställningsskydd en kostnad för företagen när det gäller möjligheten att säga upp personal. De säkrare anställningarna kan skapa incitament för anställda att minska arbetsintensiteten, vilket minskar produktiviteten. Å andra sidan kan anställningsskydd öka incitamenten både för företaget och de anställda att investera i företagsspecifik kunskap, vilket ökar produktiviteten.

De flesta empiriska studier som försöker utröna konsekvenserna av anställningsskydd för produktiviteten är jämförelser mellan länder med olika grad av anställningsskydd, vilket gör det svårt att identifiera ett orsakssamband. Genom att i studien använda reformen från 2001 kan ett kausalt samband identifieras mellan uppluckringen av anställningsskyddet och ökningen i arbetsproduktivitet. Företag med under 11 anställda jämförs med något större företag som inte påverkades direkt av reformen.

Ökad kapitalintensitet eller utbildningsnivå förklarar inte resultaten
Som ett resultat av reformen ökade arbetsproduktiviteten i de små företagen med ungefär 2 procent mellan 1998-2003, vilket får anses vara betydande. Som jämförelse beräknas den årliga ökningen i arbetsproduktivitet för samtliga svenska företag ha varit runt 2 procent under samma tidsperiod. Vad förklarar den ökning som observeras i studien?

Det kan uteslutas att reformen av anställningsskyddet påverkade företagens kapitalintensitet eller utbildningsnivån hos de anställda. Ökningen i arbetsproduktivitet kan istället vara ett resultat av ett antal andra faktorer. Tidigare studier har visat att sjukfrånvaron minskade och omsättningen av anställda ökade i samband med reformen. En annan möjlighet är att produktiviteten ökade på grund av förbättrade möjligheter för företag att behålla värdefull personal.

Störst effekt i äldre och små företag
De äldre företagen ser ut att vara avgörande för ökningen i arbetsproduktivitet. Detta skulle kunna förklaras med det faktum att det tartid för företagsledare att lära känna sina anställda, vilket är en förutsättning för att kunna behålla värdefull personal. Äldre företag är också mer stabila i sin storleksklass, dvs. de fluktuerar inte lika mycket i storlek jämfört med yngre företag.

De allra minsta företagen ser också ut att vara avgörande för ökningen i arbetsproduktivitet. Detta beror sannolikt på reformens utformning som tillåter samtliga företag med mindre än 11 anställda att undanta 2 personer från turordningsreglerna. 2 personer utgör en större del av ett företag med 3 anställda jämfört med ett företag med 10 anställda. Effekten av reformen blir därför större ju mindre företaget är.


IFN Working Paper nr 1061, "The Effect of Employment Protection on Labor Productivity", är författat av Carl Magnus Bjuggren, Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Vill du veta mer? Kontakta Carl Magnus Bjuggren på e-post: carl.magnus.bjuggren@ifn.se.

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se